Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fieraliserad facksträjk). Förstnämnda slag av
storsträjk har till ändamål att öva tryck på re-
gering eller riksdag till genomförande av någon
politisk reform, såsom allmän rösträtt o. dyL
— en sådan sträjk var 1902 års svenska poli-
tiska storsträjk — eller till förhindrande av att
reaktionära lagstiftningsåtgärder antagas. Den
fackliga ekonomiska storsträjken avser däre-
mot antingen att försvara redan tillkämpade,
av arbetsgivaren beviljade ekonomiska förbätt-
ringar, såsom fastställd lön o. dyl., resp. mot-
stå. ohemula angrepp från arbetsgivarnas sida
(s. k. defensiv- eller försvarssträjk), eller att kräva
nya ekonomiska förbättringar i arbetsvillkor, (s.
k. offensiv- eller anfallssträjk). 1909 års sven-
ska storsträjk var en generaliserad försvars-
sträjk både som motstånd och som försvar för
redan vunnen förbättring (i lön).
Militärsträjk till förhindrande av krig mellan
folken torde få räknas som en sträjkart för sig.
Såväl den politiska som den ekonomiska
storsträjken kan antingen vara lokaliserad till
ett eller flera fack inom en stad (såsom stor-
sträjken 1902 till Stockholms stad), ett distrikt
eller till ett ännu större landområde. Den ge-
neraliserade facksträjken 1909 omfattade så-
lunda ett stort antal fack över större delen av
riket, vilka gingo i sträjk till svar på arbetsgi-
varnas lockout och hot om lockout, understödda
av andra fackorganisationer, vilka proklamerade
sympati- eller solidarsträjk.
Den generaliserade stor- eller massträjken,
som är en partiell, om ock stor partiell sträjk, är
sålunda att noga skilja från den sociala gene-
ralsträjken, som åsyftar hela samhällsordningens
omgestaltning från grunden. Den är den sista
ellor yttersta av alla sträjker och kunde som
sådan även kallas slutsträjken. Såsom Mermeix
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
