- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
336

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

slut. Natten hade varit mörk och stormig, och
Holmfrid hade föga sofvit. När hon om morgonen tidigt
såg ut öfver sjön, låg dimman tät öfver vattnet. Men
hon tyckte sig skönja ett par masttoppar, som stucko
upp ur dimman. Kunde det vara konung Eriks skepp?

Det var verkligen så. Båtar utsändes för att
hämta i land de höga gästerna. Och på Skäldovik
dukade man borden med allt hvad huset förmådde,
och det var icke litet.

Så kom konungen i land. Han var en
aderton-årig yngling med veka drag, men ganska vän. Han
hade sin fäderneätts ljusa hår och blå ögon, och han
var storväxt, ehuru hans haltande gång, hvilken var
vida mera påfallande, än biskop Laurentius velat
nied-gifva, skämde bort hans hållning. Då han däremot
satt till häst, såg han ståtlig ut.

Hans syster Märta liknade sin broder, men
Ingeborg hade det danska konungahusets mörka bruna
hår och ögon. Hon var måhända den vänasto af de
tre syskonen, men hon såg stolt och högdragen ut.
Det föreföll äfven, som vore hon den främsta
personen, liksom hon var den äldsta, ty så hyllades hon
både af sina syskon och deras följe.

Kort efter sedan konungen kommit till
Skäldovik, infann sig åter en budbärare från biskop
Laurentius. Och denne förtäljde, att konung Knut ryckt
ut från Jämjö, och att en sammandrabbning ägt rum
emellan honom och bönderna, hvaruti konung Knut
blifvit slagen. Han samlade dock åter folk och skulle
snart vara lika fruktansvärd som tillförene, ty
bönderna hade icke förstått att begagna sig af sin seger
och rycka an mot Jämjö. De stredo nog tappert,
men deras råd saknade enhet. Den ene ville hit,
den andre dit. Den ende, som skulle kunnat samla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free