- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
884

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. »Se här mina villkor!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 884 —
någon saknade den sköna grefvinnan von Rosenstein utom
kavaljeren.
Grefvinnan låg som död, kastad mot kanten af dikes-
renen. Två ryttare, som på afstånd åsett olyckshändelsen,
skyndade i sporrsträck fram till henne. Det var Benranglet
och grefve von Waldeckes kamrat, som voro på väg till
slottet Gitschin.
Redan innan de hunnit fram hade grefvinnan vaknat
upp ur sin svimning. Hon kände sig sönderbråkad i hela
kroppen men var för öfrigt alldeles oskadd. Då hästen
stupade, hade hon blifvit slungad på en gräsmatta, som
mildrat stöten.
Förvirrad reste hon sig något och såg sig omkring. I
första ögonblicket fattade hon ej hvad som liändt. Men
när hon fick se sig liggande ensam på marken, med kjolarne
i oordning, hästen borta och två ryttare, som galopperade
mot henne, begrep hon. Rodnande lade hon sina kjolar
tillrätta och steg upp. Men knappt hade hon rest sig, förrän
hon vacklade och signade ned på marken.
— Ak, grefvinnan von Rosenstein! utropade den unge
officeren, då Benranglet och han hunnit fram till henne.
— Ni känner henne? frågade Benranglet.
— Mycket väl. Hon är en af Wallensteins gäster här
på slottet.
— Det blir allt ett hårdt slag för grefvinnan, då hon
får veta grefve von Waldeckes död.
— Stackars liten! Men hvad är det mot hvad min
hustru har utstått, mumlade Benranglet.
De hade nu hunnit fram till grefvinnan.
— Har ni skadat er? frågade den wallensteinske offi-
ceren.
— Nej .. . Jo . . . Jag vet icke. Jag tror ej att jag
brutit mig, men jag känner mig liksom sönderbråkad i hela
kroppen, yttrade grefvinnan.
— Icke värre. Då kan ni skatta er lycklig att ha kom-
mit undan till godt pris. Fallet från hästen såg riktigt farligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0892.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free