Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 841 —
fann det icke fullt öfverensstämmande med sin värdighet
eller nyttigt för disciplinen, uppdragit värdskapet åt Johan
Baner. Denne presiderade vid bordet och var icke den, som
lade något band på stämningen. Tvärtom uppmanade han
dem gång på gång att dricka. Och de svenske officerne,
både de högre eller och de lägre, läto icke säga sig detta
två gånger.
Rund, röd och mäkta belåten satt där kapten Lars,
An drack han den ene än den andre till.
— Skål, Benrangel! Skål, Hjelm! ropade han och höjde
pokalen. Vi måste fira er återuppståndelse till lifvet och
glädjen och striderna. Det var allt satan så nära, att ni
nu dinglat i toppen af ett träd, ett byte för kråkorna, i stället
för att sitta här och förlusta er.
Benranglet och Hjelm logo och drucko med sin vän.
— Och skål för din hustru och din son! fortsatte kap-
ten Lars. Vid alla krigets åskor, aldrig hade jag vetat af
du varit gift; fast jag på ett och annat yttrande nästan
tunnat ana det.
Jag visste det knappast själf, svarade Benranglet.
— Nej, du trodde ju henne vara död, skrek kapten
Lars, för hvilken Benranglet berättat sina äfventyr. -— Men
skål för din döda borgfru. .. Nej din sköna borgfru som
du trodde vara död! Hej!
Pokalerna tömdes.
— Men hvarför tog du icke med dig din son, ung
Niklas.
— Han vill studera ett år till i Mainz..
— Fy fanen! Studera! .. . Skall han bli en sådan där
oduglig bläcksuddare? Nej tacka vet jag en ärlig soldat
eller en ärlig bonde, men inga bleknosade bokmalar, penn-
fäktare och bläcksuddar, som hvarken kunna göra en stöt
eller plöja en åker. De äro fullkomligt öfverflödiga på jor-
den och borde snarast möjligt allesammans skickas åt Beel-
zebub, utbrast den hetlefrade kapten Lars.
Benranglet log.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
