Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621 —
stod uppställd i slagordning, och besvarade elden från
Torstensons kanoner.
Kungen red oupphörligt af och an mellan de båda
platserna, ordnande, lifvande, sporrande alla till arbete
genom sitt hurtiga mod och sin glada tillförsikt.
Men själf var han långt ifrån lugn. Skulle fienden
ingenting upptäcka? Hunne bryggan att bli färdig till mor-
gonen därpå? Voro posterna ännu kvar på holmen? Han
kunde icke se det för rökmolnen.
Isynnerhet posterna ingåfvo honom bekymmer. Ty
funnos de verkligen kvar i morgon bittida, måste de, förr
än dag grytt, på något sätt öfverraskas och dödas, innan de
hunnit ge hals. Och det kunde bli svårt nog. Och fingo
de tillfälle att varna sina kamrater, innan brobockarne än-
nu voro satta i vattnet, kunde hela planen gå om intet.
Mot kvällen blef han lugnare. Byggandet af bron för-
siggick verkligen så raskt, att all utsikt förefanns, att den
skulle vara färdig till bestämd tid. Och ännu hade Tilly
ingenting märkt, tack vare de väldiga rökmolnen som från
kanonerna och den antända våta halmen och tjäran bölja-
de öfver flodstränderna och dalen.
Hå mörkret kommit, inställdes elden å båda sidor. Men
på högen af halm och tjära hopades nya massor, som fingo
brinna hela natten för att fienden icke skulle upptäcka från-
varon af någon bro.
Själf begaf sig Gustaf Adolf ut på rekognoscering. Tanken
på posterna lämnade honom ingen ro. Funnos de kvar,
måste de öfverraskas under natten.
I hastigt traf red han utefter stranden. Vårnatten var
dunkel, men icke mörk. Månen hade nyss inträdt i ny,
och på det svartblå himlahvalfvet glänste en smal, gulhvit
skåra. I skenet af denna kunde han, sedan han väl kom-
mit ut ur rökmolnen, svagt skymta den andra flodstranden.
Eldar lyste som kvällen förut, och hela slätten liknade ett
väldigt tyg af svart sammet med tusentals utströdda ädel-
stenar.
Då kungen kommit i närheten af flodkröken med hol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
