- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
603

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 603
ter. — Stället är som skapadt för öfvergång och broslag-
ning, fortsatte han sin tankegång. Den branta strandslutt-
ningen här skall bli en ypperlig plats för artilleriet. Häri-
från kunna Torstensons kulor fullständigt sopa den andra
sanka stranden ren från fiender. Och holmen där blir
ju den utmärktaste bropelare och kanske äfven broskans
och ett brohufvud, om lyckan är god .. . Jag skall försöka
leta ur soldaterna, hur djupt vattnet här kan vara.
Kungen hade nu nått nästan ända ned till stranden,
då han såg en af soldaterna plötsligt höja sin musköt och
lägga an på honom ... En blixt. .. en knall ... Och hatten
flög af hufvudet på honom. Den hade blifvit genomborrad
af en kula.
— Det var nära ögat. Den där måtte ha känt igen
mig, tänkte Gustaf Adolf, i det han skyndsamt svängde om
hästen och i skarpaste galopp red därifrån.
Ännu en gång hörde han en kula hvina förbi sig;
men snart var han utom skotthåll.
Han red tillbaka till hären.
I lägret väckte det ett visst uppseende att kungen åter-
kom barhufvud. Man visste, att han ridit ut ensam och
var redan smått orolig öfver hans långa bortvaro.
Men Gustaf Adolf endast skrattade, då han omtalade
det äfventyr, han varit utsatt för, och lånade en annan
hatt från en af sina öfverstar.
— Ers majestät borde dock vara mera aktsam om sitt
dyrbara lif. Den kulan hade lätt kunnat beröfva Sverige
och hären dess största hopp, yttrade vördnadsfullt Horn,
som befann sig vid hans sida.
— Bah, min käre omtänksamme fältmarskalk, svarade
Gustaf Adolf. Tror du att en konung kan lefva innesluten
i en ask. Han måste röra på sig, se allt med egna blickar,
vara närvarande öfverallt, annars blir det föga bevändt
med hans befallningar .. . Som du vet så eröfrar man inga
fästningar eller företar några flodöfvergångar genom att
rita cirklar på ett kammarbord. Nej, själf måste man allt
vara med. Ar skolmästaren borta, så lägga skolgossarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free