- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
491

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. »Smäll på de spanska hundarne!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 491 —
Försiktigt kröpo de upp på stranden, spejande åt alla
sidor. En bit ifrån dem dånade och brakade kanonskotten,
men inga soldater syntes till, utom de två skuggorna mellan
tälten, som de dock icke kunde afgöra om det var två lägre
träd eller två soldater.
Närmare och närmare smögo de sig, hukade sig ned
bakom hvarje sten, hvarje buske, som stod i deras väg.
Snart voro de alldeles inpå skuggorna.
— Såg du! Han rörde sig. Det är alltså soldater, hvis-
kade Hjelm till Stjernstråhle, där de lågo på lur bakom en
buske. Några steg bakom dem var soldaten.
Hjelm vinkade honom till sig.
— Nu är fälttågsplanen denna, yttrade han hviskande
till de andra. Yi smyga oss ännu några steg fram, så att
vi tydligt kunna se dem. Till den där busken med stenarna
rakt framför oss. Så rusa vi upp på en gång. Du, Stjern-
stråhle springer på soldaten till höger och ränner värjan
rakt genom hjärtat, så att han icke ens hinner att säga
»smack»; Klinga här och jag kasta oss öfver den andre,
stoppa kafle i munnen på honom, binda honom, och så
hjälpas vi alla tre att i ett huj föra honom till båten. Och
sedan i väg. Det blir ju bra.
— Utmärkt! hviskade Stjernstråhle, medan soldaten
Klinga nickande instämde.
— Och äro vi raska och händiga, bör det kunna gå
utan ett rop.
— Ja visst! Utan det ringaste knyst.
— Nå, till verket då!
Och de tre männen kröpo som ormar till busken med
stenarne.
Där lågo de en stund tysta och iakttogo. De kunde
nu tydligt se soldaterna. Dessa stodo till hälften vända
mot dem och samtalade skrattande, i det de pekade i rikt-
ning mot svenska artilleriet och visade hvarandra på kanon-
kulorna, som föllo ned i floden och vräkte upp kaskader af
skum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free