Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Syster Cecilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 319 —
kamrater och andra gamla minnen. Mest naturligtvis om
Gretchen. Och då han var van, att alltid tala tyska med
henne, använde han hela tiden detta språk.
Då han på tredje dagens afton vaknade upp ur sin
yrsel, kände alla de öfriga sjuklingarne mycket ur hans
lif, isynnerhet hans förhållande till Gretchen. Somliga liån-
logo åt den känslosamme unge mannens feberutgjutelser,
andra hyste varmt deltagande för honom. Bland dem i
synnerhet syster Cecilia. Och därför sökte hon, då hon
såg de andras hånleenden, nedtysta honom, så att han icke
gaf sitt hjärtas hemligheter åt människor, som icke för-
stodo dem.
Men detta var omöjligt. Ty så snart Hjelm hörde
syster Cecilias stämma eller kände den mjuka tryckningen
af hennes hand, trodde han ständigt, att det var hans
Gretchen. Och i stället för att tystna, började han prata
ännu värre till flere af munkarnes, nunnornas och sjuklin-
garnes förnöjelse.
Och stackars syster Cecilia, som såg, att hon intet
kunde uträtta, fortsatte sorgsen sin rond mellan sjuksän-
garne. Den unge främlingens feberfantasier väckte en åter-
klang och en längtan i hennes bröst, som hon förgäfves
sökte stilla.
Efter någon tid blef Hjelm bättre. Yrseln försvann,
och han kom åter till sig sjelf. Då märkte han på åtskil-
liga uttryck och anspelningar, att flere i salen hade reda
på mycket i hans lif, hvarom icke ens hans kamrater
kände något.
Till en början förstod han intet. Han såg förvånad
på dessa munkar och sjuklingar, som med menande blic-
kar och knappast undertryckt skratt hviskade om honom;
så steg en aning upp i hans själ. Han vinkade syster
Cecilia till sig och frågade henne sakta:
— Har jag pratat och fantiserat mycket under febern?
Syster Cecilia svarade undvikande, i det hon vänligt
deltagande betraktade honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
