- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
227

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Domens dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 227
Mårten Lumpf hvila — åtminstone till en del, — i sin älskade
kassakista.
— Jesus, Maria! Han lefver! skrek plötsligt en af kroa-
terna och pekade blek och darrande på Mårtens afhuggna
hufvud.
Och verkligen I Ögonen blickade upprepade gånger och
läppa,rne rörde sig som om hufvudet velat säga något.
— Underverk! Underverk! O, Madonna, förlåt oss våra
synder! skreko alla kroaterna krithvita i ansiktena och gjorde
korstecknet.
Så störtade de med ens ut genom dörren, höllo på att
springa omkull hvarandra i trappan och kommo ut på ga-
tan utan att ha vågat kasta en blick bakom sig. Guld-
mynt och ädelstenar rullade ur deras fickor och föllo klin-
gande till golfvet, men de tordes icke stanna och ta upp
dem. De väntade hvarje ögonblick få se den hufvudlöse
komma springande efter dem. Genom Here kvarter lupo
de, innan de af trötthet och andfåddhet stannade. Då steg
en gemensam suck upp ur deras beklämda bröst, och an-
föraren gaf uttryck åt den allmänna stämningen, i det han
mumlade :
— Fy fanen, det var hemskt! —
I staden fortgick plundringen med fördubbladt raseri.
Soldaterna hade nu fått blod på tand och ingenting kunde
längre häjda dem. Det var deras rättighet, deras nöje; det
var för den lekens skull som de vågade sina lif och käm-
pade till sina fältherrars ära.
Elden hade tilltagit i styrka. Blåsten, som nu öfver-
gått till storm, spred den vidare till nästan hvarje hus.
De segrande kejserliga, som slagit botten ur alla öl- och
vin-fat, de kunnat påträffa, hade aldrig i sitt äfventyrliga
lif haft så roligt. Sprakandet, röken, larmet, skriket, kvin-
nornas ångestrop, de skrämda borgarnes försök till mot-
värn, allt bidrag endast till att uppegga deras plundrings-
lystna raseri och öka deras glädje. Hvar hälst en kvinna
sågs, kärring eller uDgrnö, ful eller vacker, var hon för-
lorad. Öfverallt, i husen som på gatorna, öppet inför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free