- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
189

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Gretchen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— ] 89
enda sättet, livarpå paradiset ■— eller helvetet kan nås .. .
Men icke tror jag, att du blefve en småsinnad och trät-
lysten hustru. Ah nej; du är nog ett godt barn, som
skulle kunna hjälpa en stackars ensam krigsman att fram-
lefva sitt hårda lif... Sjung mera, Gretchen! Det är som
om jag hörde min mor sitta vid sin luta och sjunga för
mig, då jag var barn .. Du har en mjuk och vacker röst,
Gretchen. Och när jag hör dig, glömmer jag, att det är
höst och tror mig en vårdag rida genom en susande skog
och se himmelens blå med seglande, hvita skyar öfver
grantopparne. Sjung, Gretchen, och låt mig drömma.
Han drog hennes hufvud intill sig och kysste henne
på pannan. Gretchen såg upp och log. Det kom en var-
mare ton i hennes sång. Men efter en stund tröttnade hon
och lutan sjönk till golfvet.
— Berätta mig något om ditt land, bad hon.
— Mitt land ligger långt härifrån, började Hjelm.
Långt bortom hafvet. Många, många mil att rida, innan
du kommer till stranden, och sedan många mil att segla,
förrän du når hem till mitt land. Om vintern ligger det
lrvitt, alldeles öfvertäckt af hvit snö, och då äro nätterna mörka
och kalla; men långt upp mot polen flammar ett underligt strå-
lande sken, som vi kalla norrsken. Men om sommaren, ser du,
då äro dagarne doftande sköna, och nätterna så ljusa, att
man kan se att tyda den dunklaste skrift. Där, vid en in-
sjö med klarblått vatten, så genomskinligt klart, att du,
som endast sett den gröngula Elbe, aldrig kan föreställa
dig ett sådant vatten... vid den insjön i en liten stad är
jag född. Min far var stadens främste borgare, en ståtlig
man, ska du tro, hurtig och god och så vänsäll och gästfri,
att han mången gång blef bedragen af sina vänner på
pänningar och gods. Och min mor... Ja, ser du, Gretchen,
jag var endast nio år, när hon dog, men ännu kommer
ganska väl ihåg henne. Hon var mycket vacker och mycket
ung — endast aderton år, då jag föddes — och längre än du.
Och hon kunde knäppa på luta och sjunga! Jag minns om
kvällarna, sedan hon slutat att spinna eller väfva, huru hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free