Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Simson i filistéernas våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110 —
lerhufvan, som han hade under sin filthatt, höll, fast den
blef bucklig och tryckte på hjässan.
Och genom fiendeled bröt man sig, om ock med
skrapad nos.
Men i samma ögonblick Bemänglet fick slaget öfver
hjässan, högg en soldat honom i värjgehänget och sökte draga
honom från hästen. Han hann icke nog hastigt svänga ge-
langet öfver hufvudet. En kavaljer störtade till och inom
en en half sekund låg ryttmästarn kastad till marken,
och fem soldater sutto öfver honom med knäna mot bröst
och mage.
_Den här ska’ vi hålla fast! En af de djeflarne skall
då fångas och brännas 1
Falkenberg drog åt tyglarna, då han såg Benranglet
vackla till. Hjelm var strax vid hans sida. De tänkte göra
helt om och hugga in en gång till. Men det fanns ingen
möjlighet till seger. Det hade blifvit alla tres undergång.
— Jag måste tänka på konungens depesch 1 Ryttrnä-
staren reder sig nog... Framåt! Till Magdeburg! ropade
Falkenberg och släppte hästen för lösa tyglar.
Benranglet hörde ropet, där han låg tryckt till marken
under de kejserliges hårda knän.
— Till Magdeburg! Ja, någon måste dit. Farväl, mina
vänner! Kanhända vi träffas.
Han gjorde en knyck och försökte resa sig.
Men omöjligt! De kejserliga höllo honom bunden som
Simson i filistéernas kvarn. Men liksom denne forntida
hjälte, då kraften kom och håret, som kvinnan, Delila, i
lömskhet skurit af honom, åter växte, sprängde murar och
hvalf och välte hela stenhögen öfver de filistéers hufvud,
så Benranglet, när han hörde ropet: Till Magdeburg! Han
spände hvarje sena i sin kropp, han greps af berserkalynne,
han fick sin ungdoms jättestyrka åter. Och han sprang upp,
slog ut med sina armar af stål — och till jorden föllo de
kejserlige, hvilka legat likt en tyngande mara öfver hans
bröst. Han grep en pamp från närmaste man, och tre sol-
dater stupade på ögonblicket med klufna skallar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
