Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. »Häng bofven!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp i pannan, och på kinderna brann en liflig rodnad. Det
heta Wasa-blodet började sjuda, och konungen såg
fruktansvärd ut i sitt imponerande majestät.
Baptista förlorade besinningen. Han blef rädd och ville
till hvad pris som helst rädda lifvet. Han kastade sig ned
på knä inför kungen och ropade:
— Nåd, ers majestät! Nåd! Jag skall bekänna allt, och
jag skall sedan troget i hela mitt lif tjäna ers majestät.
Kungen såg på honom med medlidsamt förakt.
—- I galgen med den hunden! yttrade han och vände
sedan tillbaka till skrifbordet, där han fortsatte sina bref.
Baptista rusade upp som stungen af en orm, och det
föreföll som om han velat kasta sig öfver konungen. Men
kaptenen och soldaterna skyndade fram, grepo honom och
förde bort honom.
Och när solens sista strålar efter denna händelserika dag
glänste på de förgyllda tupparna på kyrktornens spetsar,
smekte de också det svarta skägget på rittmeister Giacomo
Baptista, som hängde utanför stadsporten på en rostig spik.
Och kring honom kretsade en flock kråkor, som slogos om
att hugga ut ögonen på liket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
