- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
36

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. »Slut leden! Hugg in!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 —
— Månde jag få sofva hos ers majestät, liten och vän?
Kungen kastade på honom en misstänksam blick och
upplöste sig till tre svarta skuggor, som försvunno i ett
moln af tobaksrök.
Med att ryck vaknade Stjernstråhle. Han satte sig
upp i bädden och stirrade sig omkring. Han var alldeles
klarvaken, men det bultade i hans hjärna.
Rummet var litet och lågt i taket. Utefter de kalk-
rappade väggarne slingrade sig långa ormar af fukt, och
det grofva furugolfvet var uppsparkadt af klackjärn och
sporrar. I ena hörnet fanns en öppen eldstad, där vissna
björkruskor efter midsommaraftonens löffest lågo och skrä-
pade. Ofvan den var ett öppet hål, för röken. Det var
skumt, men genom den lilla fönstergluggen med de små
blyinfattade rutorna lyste in en blek strimma af gryningen.
— Werda! Ar det någon här? ropade Stjernstråhle och
tog åt värjan.
Han hade tyckt sig höra ljudet af röster. Uppmärk-
samt granskade han hvarje vrå för att se om någon dolt
sig därinne. Han höll andan och lyssnade.
Då hörde han tydligt, att någon talade. Det lät som
det komme från spiseln.
— AVerda? ropade han än en gång och sprang upp.
Men ingen svarade eller rörde sig. Allt var tyst.
— Den satans malvasiren har stigit mig åt hufvudet,
mumlade han, i det han kastade sig tillbaka på bädden.
Åter hörde han röster.
— Blitzdonner! spökar det eller är någon djäfvul här-
inne!
Med dragen värja gick han mot eldstaden, hvarifrån
ljudet förnams. Ju närmare han kom, dess tydligare hör-
des det. Det lät som någon talade uppifrån taket.
Han slog eld och fick se hålet ofvanför spiseln.
— Ahal mumlade han. Det är därifrån ... förbindelse
med något annat rum.
Han skulle just åter gå och lägga sig, då han tyckte
sig höra Silvas röst:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free