- Project Runeberg -  Hjeltekonungen. Historisk roman från 30-åriga kriget /
638

(1906) Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXVII. När konungen stupat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksråd 1630 följde han konungen till Tyskland, där han
förde befälet mot de kejserliga i Mecklenburg och på den
minnesvärda dagen vid Breitenfeld förskaffade sig det hedrande
tillnamnet: »Det svenska lejonet.»

Efter svältkriget vid Niirnberg fick Baner befälet öfver
trupperna i Bayern.

Den oväntade underrättelsen om konungens död uppskakade
honom och han ville för alltid lämna kriget.

Oxenstjerna lyckades dock förmå honom att stanna kvar
och öfvertaga befälet öfver svenska reservkåren i Öfver-
sachsen.

Hotad af fientligheter af både Sachsen och Brandenburg
tågade. Baner till Thuringen.

Sachsarne kommo efter och fordrade, att Baner skulle ut-
rymma denna krets.

Baner vägrade.

Underhandligarne därstädes hade till en början förts genom
Arnheim, som fordrade hela Thuringen genast.

Af farhåga att i förtid reta till öppen brytning ville Baner
såsom vinterkvarter åtnöja sig med Erfurt och kringliggande
område samt biskopsstiften Magdeburg och Halberstadt.

Efter tidens sed skulle vid villkorens underskrifvande den
afslutade underhandlingen beseglas med ett dryckesgille.

Kurfursten var därvid själf tillstädes.

Det undföll likväl icke Baner, att villkoren tvärt emot
öfverenskommelsen affattats så, att hela Thuringen genast skulle
utrymmas.

Uppbragt öfver detta bedrägeri vägrade Baner att skrifva
under fördraget.

Kurfursten lät då i de mest häftiga ordalag förstå, att våld
skulle uträtta, hvad ej med godo kunde erhållas.

Baner svarade bestämdt:

- Det blifver ej så lätt att drifva mig bort, och den, som
försöker det, bränner jag på fingrarnel

- Hvad? utropade kurfursten. Vill ni bränna mig på
fingrarne? I svenskar skolen laga er bort ur Tyskland, eljest
skall min fot hjälpa er i väg!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjelteko/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free