Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXXIV. Jesuitens dolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 587 -
När Fridolf såg, att jesuiten föll, öfvergaf krafterna honom
och han föll afsvimmad till sin konungs fötter.
Det blef lif och rörelse i hela slottet.
Man frågade hvarandra, hvad som händt.
- Hvad är det? Hvad är det?
- Hörde ni inte skottet?
- Nej!
- Konungen är mördad!
- O, Gud hjälpe oss!
- Den där lille, lifpagen . ..
- Är det han, som gjort det?
- Förvisso!
- Förbannelse!
- Han skall straffas!
- Hängas!
- Halshuggas!
- Steglas!
- På sträckbänken skall han!
- Man skall såga itu honom med en träsåg!
Så stormade slottsfolket, och alla, utom vakten, skyllde
lifpagen Fridolf för mordet, ty man var alldeles viss om, att
konungen var mördad.
Men så kom en annan skara:
- Har ni hört det?
- Att den nådige konungen, vår höge beskyddare, är
mördad, ja! Ja, nog ha vi hört det!
- Nej, han är inte mördad.
- Lefver han!
-Ja!
- Gud vare pris ?
- Vi skola yrka på Te deum i morgon!
- Men skottet?
- Det aflossade konungen!
- Mot hvilken ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
