Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVI. Förrädaren afslöjas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 215 -
8:o. Mor Karins förfärliga afslöjande,’ hvarigenom baronen
fick veta, att hans äkta dotter vuxit upp i fattigdom, under det
att hans oäkta blifvit uppfostrad i lyx och rikedom.
9:0. Jungfru Marias bortröfvande.
Och nu ... Annchens försvinnande!
Därom är förut inte taladt. . . Annchen hade försvunnit
under natten efter den dag, då jungfru Maria blifvit bortröfvad.
Denna sista händelse hade brutit gamle baronens krafter
och han hade nödgats ligga till sängs hela dagen, sömnen
hade flytt honom på natten och först nu på aftonen af andra
dagen, sedan han fått njuta någon hvila från middagstiden,
kände han sig så pass återställd, att han kunde lämna sängen
och kläda sig.
När han väl var uppkommen, kallade han mor Karin
till sig och frågade, om Jakob, hvilken blifvit utskickad för att
kunskapa efter flickorna, inte hörts af ännu.
- Nej, herr baron, svarade Karin. Jakob har ännu inte
hörts af.
Baronen suckade utan att säga något.
- Gud gifve, detta långa dröjsmål hade något godt att
betyda, fortfor mor Karin liksom för att trösta.
Baronen skakade åter på hufvudet.
Mor Karin, hvilken var lika djupt sorgsen som baron
Pantzar, men hade mycket större motståndskraft än han,
ville emellertid, så godt sig göra lät, lifva upp den gamle
ädlingen, och då han inte tog någon förtröstansfull förhoppning
af hennes sista ord, började hon tala på annat sätt för att
vända hans tankar mera inåt.
- Det är ändå en glädje i all den sorg, som hopat sig
här, att herr baronen åter fått krafter och kunnat lämna sän-
gen ... I afton ser herr baron åter rask och liflig ut.
- Ja, svarade baronen, mina krafter börja återkomma.
- De skola nog komma tillbaka helt och hållet.
- Jag har att tacka dig, min vän, för min förbättring.
- Åh, herr baron!
- Jo, goda Karin, så är det, och Gud löne dig därför.
Ditt hjärta klappar lika varmt och redligt som i forna dagar; och
ehuru du för min skull fått utstå många bittra lidanden, så hatar du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
