Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska penningväsendets öden - Äldre tiders penningsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE TIDERS PENNINGSYSTEM
285
Men bägge avstegen från en ren substansmyntfot
voro som sagt i äldre tider undantag; och detta
medförde följder som i ljuset av våra egna erfarenheter te
sig egendomliga. Egendomligast ur vår synpunkt voro
kanske de svårigheter som mötte de stackars
mynt-försämrarna, ty för dem har det moderna,
”substanslösa” penningväsendet blivit ett fynd. Låt mig belysa
det gamla genom att först framställa det nya. Utan
några som helst förändringar i de utelöpande
pengarnas rent fysiska egenskaper kunde exempelvis en år
1913 tryckt tysk banksedel tio år efteråt nedgå till högt
räknat en billiondel av sitt ursprung-
liga värde, genom att en tillräcklig mängd andra,
likadana sedlar under mellantiden hade satts i omlopp.
Myntförsämrare i äldre tid voro däremot ur stånd att
handla på detta sätt; ty i motsats till sedlarna hade de
mer högvärdiga, tidigare utsläppta mynten kvar
(åtminstone) huvuddelen av sitt ursprungliga värde, utan
hinder av att ha fått vid sin sida hur många som helst
senare slagna, sämre mynt. Naturligtvis blev följden
vanligen då att de bättre mynten nedsmältes och (eller)
exporterades, eftersom de voro mer värda som metall
än som mynt, m.a.o.: när man kunde fullgöra sina
förpliktelser lika väl i ett mynt med lägre
substansvärde, fanns det ingen anledning att för ändamålet
använda mynt av högre substansvärde. Det kunde
emellertid också inträffa att de bättre mynten
fortforo att cirkulera, men då till höjt värde i
förhållande till de sämre; den sats som man kallar
Gre-shams lag, att det sämre myntet tränger ut det bättre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
