Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - Sveriges särställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsbrist på enstaka ställen måste ha inställt sig är
också ganska givet, men frågan är om den tog någon
starkare omfattning. En nyligen verkställd
undersökning av Gösta Wieslander gör det sannolikt att detta
verkligen var fallet inom ett av järnhanteringens
viktigare områden, nämligen den del av Västmanland
som tillhör Örebro län; men att företeelsen där utanför
skulle ha spelat någon större roll förefaller osannolikt.
I de styrandes ögon blev faran för skogsbrist
emellertid, i synnerhet från 1630-talet och nästan två
århundraden framåt, något av ett axiom och gav upphov till
en ovanligt konsekvent fullföljd och mycket
genomgripande politik, vår klassiska brukspolitik. Under
1600-talet bestod den huvudsakligen i att söka
förbehålla den egentliga Bergslagens skogstillgångar för
bergshanteringens två första stadier, gruvbrytning och
masugnsdrift, och att flytta det sista stadiet,
bruksdriften eller stångjärnssmidet, utanför Bergslagen till
de skogrika bygderna framför allt i norr och öster,
Norrland och Finland. Det viktiga faktum att dessa
trakter nästan helt saknade användbara malmtillgångar
drog emellertid ytterst snäva gränser för resultaten av
en så radikal politik; utgångsmaterialet, malm eller
tackjärn, tålde nämligen i allmänhet icke så långa
transporter. Efter dessa linjer hade politiken större
verkningar endast inom ett område som vi för
närvarande allmänt räkna till Bergslagen, fastän detta
icke på den tiden var fallet, nämligen västra
Värmland, där järnhanteringens alla förutsättningar voro
tillfinnandes. Bruken också i det dåvarande
Bergslagen fortforo t.o.m. att växa ganska starkt, fastän
tillväxten visserligen var ännu starkare där utanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
