- Project Runeberg -  Historia och religion : några uppsatser omkring ett ständigt aktuellt kulturproblem /
20

(1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som kunna följa av åskådningen. Förpliktelsen, det
obetingade kravet att lyda samvetets röst kvarstår alltid i
sin höghet.

Vilken religiös tro, som Hjäme för sin del anser djupast
och varaktigast befrämja den gemenskap, som är statens
ändamål, sticker han inte under stol med. Det är dock
att märka, att han på intet sätt uppfattar kristendomen
pragmatiskt eller som blott en funktion av statsnyttan,
såsom en myt berättigad därför att den är skapande.
»Religionen kräver», menar han tvärtom, »ovillkorligen
absolut, ofelbar hjälp och absolut, obetvivlad sanning.»
Vidare är det honom fjärran att uppfatta kristendomen
som en pedagogiskt nyttig »sedelära» eller att tänka sig
en sorts kristnande av politiken eller av staten själv.
Kristendomen är, säger han (1916), ej en sedelära utan en
»livsmakt, som giver människan nåd att, om än skröpligen,
söka sin frälsning i kärleken till Gud och nästan». Man
må observera den syntetiska formuleringen: människans
strävan mot Gud får sin plats, men själva denna strävan
ställes helt in under nådens förtecken! Hjärne fortsätter:

»Men det är överlåtet åt varje människa själv att i
den ställning som är henne anvisad i denna förgängliga
värld, såsom medlem av staten eller vilket annat samfund
som helst, pröva vad denna kärlek innebär just för henne
i hennes egen levnadstid. Någon annan ’regel’, något
annat ’rättesnöre’, har kristendomen ej att bjuda.
’Varför pröven I då icke denna tiden? Varför dömen I ock
icke av Eder själva vad rätt äF (Luk. 12:57).»

Med denna formulering har den »kristna etiken» fått
både sin begränsning och sin höghet och giltighet fixerad.

Beträffande uppfattningen av det kristet inspirerade

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:07:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histrel/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free