Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänka sig utvecklingsgången måste låta analoga fall
ömsesidigt belysa hvarandra. Fördelaktigast är det
naturligtvis, om man kan finna sådana språkprof, som tydligt visa,
hur den ena betydelsen öfvergår i den andra; vid
materialsamlandet böra därför sådana med största omsorg
tillvaratagas. Men i många fall (kanske de flesta) finnas sådana
språkprof ej att tillgå, och man blir då tvungen att sluta
sig till, huru öfvergången skett; då gäller det att klart göra
sig reda för alla de olika möjligheterna och sedan, med stöd
af analoga fall, utvälja den sannolikaste af dem.
Dessa regler för betydelsernas ordnande torde redan
vara erkända och vidtagna i redigerandet af historiska
ordböcker; för redaktionen af Svenska Akademiens ordbok ha
de stått klara såsom principiellt enkla postulat — om ock
delvis mycket svåra att i praktiken uppfylla. Angående
utförandet kan måhända den anmärkningen (i formellt afseende)
riktas mot Akademiens ordbok, att den borde oftare, än den
hittills gjort, expressis verbis uttala, i hvad förhållande den
ena betydelsen står till den andra: om den senare är
utvecklad ur den förra — och då på hvad sätt —, eller om
den representerar en parallell utveckling[1]; härutinnan torde
somliga utländska ordböcker (t. ex. den franska af Hatzfeld,
Darmesteter och Thomas) hafva gjort något mera för
läsarens bekvämlighet.
Om lagarna för betydelseutvecklingen framställer Paul i
detta sammanhang några korta betraktelser. Han delar
betydelseändringarna i två hufvudarter. Den ena består däri,
att ett nytt moment inträder i betydelsen, och utgår från
sådana fall, i hvilka detta moment blott occasionellt finnes
tillstädes, men icke egentligen uttryckes af det ifrågavarande
ordet själft. Den andra hufvudarten består däri, att vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
