Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
Den för andra gången så underbart räddade gossen var kommen till femton års ålder, då
Kebal, som gjorde täta resor för att sköta sina vidlyftiga affärer, for genom den stad,
hvari hans son nu bodde. Han mötte honom och fiskaren, som hade frälst hans lif och
båda buro korgar falla med fisk, som de gingo omkring med och sålde på gatorna. Yng-
lingens behagliga utseende ådrog sig Kebals uppmärksamhet och för att desto lättare få
veta, hvem ynglingen var, köpte han något af deras fisk; och då han efteråt frågade
fiskaren, om följeslagaren var hans son, svarade han nej och berättade, huruledes han
funnit honom i sin fisknot, insydd i en lädersäck. Kebal, som nu igenkände ynglingen
såsom sin son, förundrade sig öfver, att han blifvit bergad från en död, hvilken syntes
borde varit oundviklig. Förbittrad öfver att se sina brott misslyckade, beslöt han att
hädanefter taga säkrare mått och steg i och för undanrödjandet af ynglingen, som var
honom så förhatlig. Han bjöd fiskaren femhundra sequiner för ynglingen och köpet blef
genast afslutadt. Kebal, utan att göra sig känd för sin son, behöll honom nu såsom slaf
åt sig sjelf. Ynglingens goda sinnelag, hans trohet och redlighet voro ej i stånd att röra
den grymme fadern, hvilken nu, mera än tillförene, hade beslutat hans undergång. _
Två år voro nu förflutna, under hvilka denne son hade tjenat sin fader med ett särdeles
berömvärdt nit, då Kebal gaf honom ett försegladt bref och sade: Kes till Bagdad. Du
finner der min dotter. Gif henne detta bref, genom hvilket jag öfverlemnar dig i hennes
tjenst. Blif hos henne till min ankomst till Bagdad, som jag skall besöka på hemvägen
under den resa, som jag snart skall företaga. Då får du åter träda i min tjenst. Yng-
lingen lydde nu, som alltid, Kebals befallning och begaf sig genast på resan. Vid fram-
komsten till Bagdad frågade han efter sin herres hus, och klappade derpå på den port,
hvilken man visade honom. Kebals dotter råkade just då öppna porten och fick se en
yngling, hvilken, ovanligt vacker, öfverlemnade till henne ett bref från hennes fader.
Hon öppnade det med nyfikenhet; men af hvilken fasa blef hon éj.intagen, då hon deri
fann dessa orden:
*Den, som lemnar dig detta bref, är min argaste fiende. Jag sänder honom till
dig, på det att du må låta döda honom och jag fordrar detta såsom ett prof af din öm-
het för mig.”
”Kebals dotter, långt ifrån att likna sin far, var utmärkt för att ega ett hederligt
och ömt hjerta. Hon såg med allt större och större intresse på den vackre brefbäraren
och kunde ej afhålla sig från att älska honom. Kärleken gaf henne medel att frälsa ett
lif, som på några ögonblick hade blifvit henne så dyrbart och hon beslöt att för lifstiden
förena sina öden med honom. Sedan hon befallt ynglingen att vänta en liten stund, satte
hon sig ned att med en stil, som liknade hennes faders, skrifva ett bref af följande lydelse:
Den, som öfverlemnar dig detta bref, är mig kärare än min egen son. Anse
honom som mig sjelf, anförtro honom styrelsen af mitt hus och låt honom genast få gifta
sig med min dotter Melahie. Kebal.”
När brefvet var färdigt, förseglade hon det, gick sedan in i rummet, der hon
lemnat ynglingen och sade:
’Ni har misstagit er. Det bref, som ni gaf mig, är skrifvet till min mor. Jag
vill visa eder till henne,”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
