Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Konung Johan hade misstagit sig om påfven. Konungen hade uppstäldt vissa fordringar
för påfven och påfven för konungen; men ingendera godkände dem och följden blef en
brytning emellan konungen och hans helighet, redan innan ett verkligt förbund dem emellan
blifvit stadfästadt. Jesuiternas magt inskränktes och sjelfva kloster-Lasse förbjöds att
syssla med jesuiterskolan, mot hvilken ett upplopp skett af det uppretade folket. Han
förvisades till Drottningholm, hvarjemte Possevinus lemnade Sverige.
KAP. 3.
Brik XIV:s oeh Katarina Jagellonikas död.
När konung Johan inkräktade sin broders tron, dömdes denne broder till evigt
fängelse, men ingalunda till de lidanden, som den stackars fången måste utstå.
En af dem, som mest bidrog att plåga den konungslige fången, var herr Olof
Gustafsson Stenbock, om hvilken förut är taladt.
Denne ovärdige riddersman tillät sig till och med att skjuta på fången och lat
honom sedan ligga i sitt blod utan vård och ans.
Under sin första fångenskap fick konung Erik mottaga besök af Katarina Mäns-
dotter och behandlingen var i allmänhet bättre än sedermera.
Men snart kom konung Johan under fund med, att det stämplades till förmån för
hans fångne broder.
Carl de Mornay, konung Eriks gamle och trofaste vän, stod i spetsen for en at
dessa sammansvärjningar. , .
Han hade i England och Skotland värfvat trupper åt konung Johan och återkom
till Sverige tillsammans med en grefve Archibald af Euthwen och 3,000 skottar, samt
2,000 engelsmän. _ ,
Grefven var invigd i hemligheten och ville hjelpa Mornay att skafia konung Johan
ur tiden och befria konung Erik ur fängelset.
Mordet skulle utföras under en högtidlighet på Stockholms slott, då en skotsk
svärdsdans skulle utföras.
Mornay åtog sig att gifva konungen dödsstöten.
Detta var på försommaren 1573.
Hofvet var församladt i den största salen på kongliga slottet och den skotska
svärdsdansen skulle der utföras till konungens förnöjelse. Mornay oeh Archibald deltogo
i dansen. Musiken spelade upp och dansen började. Konungen var mycket road af den
vackra dansen och följde med uppmärksamhet de dansandes smidiga och kraftfulla rörelser.
Han anade ieke att han var dömd till döden.
Plötsligt närmade sig Mornay konungens plats och höjde svärdet för att stöta till.
Konungen och hela hofvet trodde, att detta hörde till dansen. Könungen satt derför trygg
och denna trygghet afväpnade Mornay, som sänkte svärdsspetsen och fortsatte dansen för
att efter en stund förnya samma manöver; men med samma resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
