Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
att återföra dessa i den ’heliga, saliggörande kyrkans sköte’. Striderna inom den prote-
stantiska verlden voro för denna ordens utskickade och påfven särdeles välkomna och
de försummade inte heller att begagna sig af dem."
Med medlemmar af denna orden satte sig nu drottningen på konungens befallning
i förbindelse och inkallade i landet några sådana ordensbröder.
Emellertid fruktade drottningen att hennes trosförvandter skulle blifva mindre väl
emottagna af det svenska folket och anhöll derför att få uppföra ett jesuiterhem på en
af kungsgårdarne.
Detta beviljade konungen och bad sin drottning välja gård.
Drottningen kastade då sina blickar på Torvesunds kungsgård, på Lofö, belägen
blott en mil från Stockholm.
Torvesund är sedan hednatiden kändt i häfden, visserligen icke under namnet
Torvesund, utan under namnen Glie och Klisfad,
Denna plats var sedan urminnes tider en plats för ortens lagman.
Men längre fram i tiden blef Klistad förvandladt till kungsgård och fick då namnet
Torvesund, efter det sund, som mellan torfklädda stränder flöt fram mellan ön och
fasta landet.
På Torvesund vistades ofta konung Johan med sin familj under den varmare
årstiden och konungen lät der uppföra en stenbyggnad, högre och solidare än de der
förut varande trähusen.
Det Var vid Torvesund, som drottningen önskade, att jesuiterna skulle få sitt hemvist.
Konungen tillät som sagt detta, och ändrade med detsamma ställets namn till
Drottningholm.
Der lät drottningen uppföra ett hus, som skulle mottaga hennes trosförvandter *).
Med blandade känslor erfor man i de svenska bygderna, att konungen ändrat
religiösa tankar. Bror satte sig upp emot bror, far mot son, hustru mot man, och så vidare
och man anade, att fasaväckande stridigheter stodo för dörren.
Ätterna Stenbock och Brahe hyllade sig visserligen icke till, men voro dock icke
obenägna för religionsförändringen; men ätten Sture höll sig till lutheranismen.
Ofver allt, hvart man kom, hörde man talas om de olika religionerna och sam-
manjemkniogen af lutheranism och papism och ofta öfvergingo meningsutbytena till häftiga
ordvexlingar och ätven blodiga excesser.
På ett gästabud hos fru Märta Sture på Hörningsholm kom religionsfrågan på tal.
Somliga höllo på lutheranismen med stränghet, andra deremot förklarade, att det kunde
göra dem detsamma, hvilken religion som anbefaldes i landet.
Bland gästerna var äfven den svenska amiralen Sigge Lindenkrona, hvilken helt
nyligen hemkommit från en längre resa.
Då flera personer uttalat sin mening, tog han till orda och sade, att han alltid
varit en god lutheran och skulle blifva det allt fortfarande. Han hade sett de katolska
ländernas kyrkobruk och äfven sett huru förtryckt folket var under det katolska oket.
Han hade äfven sett en klosterceremoni och tagit reda på ställningar och förhållanden
inom romerska kyrkan.
*) Detta hus qvarstår ännu, nära värdshuset, närmare landsvägsbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
