Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Det, är dagen efter detta bröllop, som vi inträda på Hörningsholm, hvarest en
stor festmåltid var tillredd. Bröllopshögtidligheterna skulle fortsättas under fjorton dagars
tid med allehanda lustbarheter.
Bland bröllopsgästerna märktes i främsta rummet hertig Carl af Södermanland,
samt hans syster marbgrefvinnan Cicilia af Baden-Deulach, denna intagande och mångbe
sjungna skönhet, hvilken i ungdomligt lättsinne fördystrade sin faders sista dagar*) samt
sedan lyste i sin broders konung Eriks hof, tills hon blef förmäld med markgrefven af
Baden-Deulach. Snart tröttnade hon dock vid det äktenskapliga lifvet och reste åter öfver
till Sverige, der konung Erik gaf henne i törläning Arboga slott, hvarest hon förde ett
yppigt och lättsinnigt hof.
Vidare märktes en gammal man med ädel ansigtsbildning. Det hvita håret ring-
lade i lockar öfver den ädelt bugtade hjessan och de stora ögonen under den höga pan-
nan blickade trofast fram, under det att i en gyllne kedja ett guldkors hvilade på hans
bröst. Denne man var Sveriges erkebiskop Laurentius Petri, hvilken nu var 70 år och
sedan sitt fyratiotredje år varit erkebiskop. Under denna tid hade han satt kronan på
tre konungars hufvuden: Kung Göstas, Erik XIV:s och nu för några veckor sedan på
Johan III:s,
Bland de yngre märktes tre för oss bekante män: Sigge Lindenkrona, Erik XIV:s
unge amiral, hvilken under Johan III behöll samma tjenst, Kutger Kruuse, den tappre, af
hertig Carl omhuldade sonen till ståthållaren i Stockholm Sieward Kruuse, samt Gustaf
Björnram.
Dessutom märktes bland gästerna en ovanligt ståtlig adelsjunker: Erik Stenbock,
son till herr Gustaf Olofsson Stenbock och hans gemål, fru Märtas syster Brita Lejonhufvud.
Bland de unga jungfrurna finna vi bland andra jungfru Adolfine Oxenstjerna.
Från ”rundelen”, af ett tornrummen, hvarest en del af ungdomen samlats till sång
och lekar höres nu följande visa sjungen af en vacker qvinnoröst, under det att de öfriga
i rummet varande stilla hörde på. Det var en af fru Märtas döttrar, Malin, som sjöng :
”Stolts Botelid hon rider på konungens gård: Stolts Botelid hon tjente der i sju år 8å god,
”Behöfver min konung stalldräng i år?” Det åttonde blef hon så tunger på sin fot.
Hon sade, hon har lust till att rida.
Och konungen han titta’ genom hvita gardin :
”Mig tyckes I vara en qvinnoblommand kind.”
Stolts Botelid hon tager af sin valmarsgrå rock,
Derunder så hade hon damasteblått.
Och konungen han talte till småsvenner två:
”1 bedjen stolts Botelid inför mig gå!” —
”Hur skall jag väl töras inför konungen gå,
Jag sliter intet annat än valmaret grå.” —
”Och må I slita det valmaret grå,
Så skolen I dock inför konungen gå.” —
Stolts Botelid hon gångar sig på höganloftsbro.
Med silkessydda strumpor och sölfspända skor.
Stolts Botelid hon in genom dörren steg
Och konungen henne med blida ögon neg.
Och konungen han tager henne uti sin famn
Och gaf na gullkrona och drottningenamn.”
Ungdomen hade hållit sig alldeles tyst och stilla under sången och junker Erik
Stenbock, som stod i dörröppningen hade med sina blickar bokstafligen hängt vid den
fagra jungfruns läppar, under det att hon sjöng.
Φ
’) Se kung Göeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
