Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
foreståndames tid äfven halförtugar. Silfverhalten blef allt sämre, livadan man
nästan alltid fann sig föranlåten att vid köpafhandlingar sätta ut, huru pass
godt silfvermyntet var, genom att jemföra penningmarkerna med marken lödigt
silfver eller med något utländskt mynt, som hade kurs öfver snart sagdt hela
Europa. Mot slutet af 1300- och början af 1400-talet åtnjöt den engelska
rose-nobeln (då räknad lika med fyra svenska penningmarker) ett stort anseende,
senare finner man ofta omtalade främmande (rheinska, arnhemska, ungarska och
så vidare) gyllen, af hvilka en länge var jemngod med 2 mark penningar. I
södra Sverige var mycket danskt mynt i omlopp, i östra Götaland begagnades
ofta de dåliga gutniska myntenl.
Sämst af alla myntsorter voro
de klippingar som konung
Kri-stiern II lät prägla och med
sina härar infora i Sverige; de
voro ett slags nödmynt och
be-stodo nästan uteslutande af
koppar 2. För öfrigt användes ända
till medeltidens slut ett
omedelbart varubyte, i det man
betalade med kreatur, ladugårdens
eller väfstolens alster och så
vidare. Uti det föregående äro
flere summor äfven angifna i
nutidens mynt. Dessa
beräkningar äro dock allenast för
början af detta tidskede fullt
tillförlitliga, alldenstund man
blott för denna tid eger
noggranna undersökningar3
angående silfrets dåvarande värde
i förhållande till det nutida.
Den i det föregående (s. 368
o. f.) meddelade skildringen af 390. skeninge kyrka, korjt.
Stockholih under medeltiden må
tjena som en antydan om stadslifvet annorstädes i vårt land vid denna
1 Enligt det gutniska systemet räknades 16 penningar på örtugen. Konung Magnus
Erikssons mynt fig. 9—14; en penning (brakteat) fig. 96; svenska örtugar och halförtugar fig. 93—95, 97,
144—148, 202—204, 230—236, 249—251, 273, 274, 324—332, 339, 340, 350, 369, 370; Sten Sture
den yngres s. k. riksdaler fig. 371; gutniska mynt fig. 43 och 44; danska mynt fig. 205, 252 och
341; lubsk hvit penning (skilling) fig. 98; preussiska ordens mynt fig. 47; brabantskt mynt fig. 46;
engelsk sterling fig. 45; engelsk rosenobel fig. 124; tysTc gyllen fig. 140.
a Gustaf I lät till en början slå lika dåliga klippingar som konung Kristiern samt med
liknande prägel. Jfr i Sveriges historia tredje delen, fig. 17, en bild af en Gustafs hedemoraklipping.
* Utförda af doktor O. Montelius. — Enligt 1449 års myntordning var örtugen lika med 17,*
öre i vårt mynt, enligt 1478 och 1513 års myntordning 12,1 öre, men silfrets värde var då icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
