Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gods. Som de alla hade dragit sig undan till Danmark, Icunde
dödsdomen icke verkställas.
Partistriderna inom landet fingo visserligen derigenom, att det ena partiet
ville återställa unionen, en politisk prägel, men det tyckes, som om partiet ifrade
för unionen förnämligast för att kunna bekämpa konung Karl. Främst af alla
’hans motståndare stå erkehiskop Jöns Bengtsson och herr Magnus Gren.
Den förre kan icke hafva låtit sitt handlingssätt bestämmas af konungens
regeringsåtgärder, ty han gjorde motstånd redan vid konungavalet, och hans
uppträdande får helt visst sin förklaring deruti, att han var en orolig man,
soin ej gerna ville rätta sig efter andra, men deremot ville sjelf styra, och som
derjemte med grämelse såg, att hans egen ätt,
representerad af fadern och farbrodern, skulle
vika för en svensk storman af en annan slägt.
Genom sin höga och inflytelserika ställning i
samhället hade han medel i händerna att mot
konungen göra ett synnerligen verksamt
motstånd. Med missnöje såg han mången af
konungens regeringsåtgärder och undandrog sig
mer än en gång att personligen deltaga i
ärenden, vid hvilkas handläggning Sveriges
erkebiskop var sjelfskrifven; han verkade så
mycket mera genom ombud. Han var, när
omständigheterna gingo honom emot, frikostig
på försäkringar om vänskap, men äfven de
mest bindande löften bröt han, när hans ut»
sigter åter ljusnade. I detta handlingssätt låg
till en stor del hans styrka. Okufligt envis
uppgaf han aldrig de planer han en gång
hade fattat, men han var för klok att när
som helst drifva allt till det yttersta med
fara att se planerna krossas och sjelf dela
deras öde; i stället trädde han tidtals tillbaka,
och när han icke kunde verka öppet, gräfde
han hemligen under marken for sin mera
öppne, men godtrogne motståndare. Han hade dessutom ett stöd i sina många
och myndiga fränder, som delade hans missnöje med Karl Knutssons
konunga-döme. Huru Oxenstjernor och Vasar vid denna tid uppträdde gemensamt,
finner man bland annat af flere kyrkliga stiftelser som de gjorde, såsom när
år 1451 nio herr Kristiern Nilssons barn och barnbarn i Upsala domkyrka
stiftade, till förmån för hans själ, den s. k. fem undaprebendan 2. För deras ställ- * *
232.
Konung Karl Knutssons
Stockholms-örtugar \
1 Fig. 230, Karolvs rex — Moncta stocholfmensis]; fig. 231, Karolvs rex —
Moneta stochoifraensis]; fig. 232, Karoli rex s[ueorum] g[othorum] — Moneta
stochol [mensis].
* Kristi fem unde (wunden) eller sår spelade under den senare medeltiden en mycket stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
