Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 3 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De större kyrkorna hade en rikare grundplan, som leder sitt
ursprung tillbaka till den fornkristna basilikan (kungshuset). Jfr fig. 1:
ett förrum afsedt för dem, som ännu icke tillhörde den kristna
församlingen, ett femskeppigt långhus, ett bredare kor, vid hvars främre
gräns altaret stod, och längst åt öster en apsis. Under en följande
tid, som plägar kallas den romanska, hade de större kyrkorna fått en
sådan plan som t. ex. den, hvilken fig. 2 visar: i väster två torn och
mellan dem ett slags förrum, ett treskeppigt långhus, ett tvärhus med
tvenne utanför långhusets sidomurar framskjutande korsarmar, hvar
och en försedd med en apsis, slutligen det kvadratiska högkoret och
dess apsis. Tvärhuset räknades till koret.

Fig. 3 visar oss en romansk basilika
i längdgenomskärning. Vi se här
hufvudapsis med dess tätt sittande små
fönster, täckt af ett s. k. halft
kupolhvalf, koret med platt tak och under
detta två fönster, tvärhuset med en dörr
utåt och en rad fönster, som bilda
fortsättning af korets, långhuset med en rad
af bågar, uppburna af omväxlande
pelare och kolonner, på hvilka hvilar
midtskeppets öfre mur. En framspringande
list bildar gräns mellan midtskeppets
undre och öfre del. Inom denna senare
förekommer en rad af högt sittande
fönster, belägna ofvanför sidoskeppets
yttertak. Vi se äfven in i det ena sidoskeppet med dess fönsterrad
och en dörr till yttervärlden. Midtskeppet har ett vågrätt liggande
innertak.

4. Romansk basilika, tvärgenomskärning.

Slutligen visar oss fig. 4 en tvärgenomskärning. Här se vi, att
midt- och sidoskepp hafva ett vågrätt liggande tak, vi se sidoskeppens
lägre fönsterrad, midtskeppets öfre, vi se tribunbågen och under denna
apsis med dess tre fönster.

Annu en stund måste vi uppehålla oss med de allmänna
förhållandena för att undvika omsägningar i det följande. Ehuru man i
början hos oss uppförde kyrkor af trä, blef dock stenen småningom
det vanliga byggnadsämnet, och vi hålla oss därför här till
stenkyrkorna.

Man hade under medeltiden en mycket liflig känsla af det organiska
i byggnadskonsten, och man höll därför på detaljer, hvilka i den
moderna byggnadskonsten icke alltid åtnjuta vederbörlig uppmärksamhet.
Man gjorde under medeltiden en sträng skillnad mellan de bärande
elementen och de burna. Man nöjde sig icke med vetskapen att en del
af en byggnad förmådde utföra den roll, som var honom anvisad, man
ville ock, att denna förmåga skulle tydligt framträda för ögat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>