Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i nordvest den medlerstas i öster och den nedersta, som innehåller de
väldigaste stenmassorna, har sin öppning mera
i sydost. Landsträckan nedanför sänker
sig åt Mälaren, hvilken sannolikt i fordna
tider stått högre, och således helt nära
det berg, hvarpå Ingjalds historiskt
märkvärdiga borg var belägen. Två mtl af
frälsehemmanen tillbytte sig Jesper
Andersson Cruus den 20 September 1647.
Rälls- eller Löa-hammaren.
Jernbruk, se art. Löafjerding.
Rämen. Masugn uti Tuna socken
af Stora Kopparbergs län, uppförd 1665
vid sjön Rämen, har en årlig
tillverkning af c:a 4,000 sktt tackjern. Under
bruket lyder 59.^ stig i skatt, som
brukas af 12 st. åboer, såsom kolare, eller,
efter annan uppgift, 125 tid 28,332 kpl.
jord med tillhörande husbehofsqvarn och
såg, allts. taxeradt 1862 till 66,694 rdr
(hvaraf 15,000 rdr för
masugnsbyggnaden, med rostugn, krossverk och kolhus,
allt af trä). Malmen hemtas ur egna
grufvor i Tuna Hästberg, Idkärrberget,
Torrstensberget och Gräsberget.
Masugnen köptes år 1859 från egaren till
Uttersbergs stångjernsbruk i
Westmanland af friherre Carl Fr. Nieroth på
Schiss-hytte bruk. Adress: Smedjebacken &
Räms masugn.
Räms socken, se art. Näsräm.
Rämsverken utgöras af Liljendal och
Myhrmans-fors bruk, till hvilka artiklar hänvisas
samt af Räms masugn, taxerad 1862
till 20,000 rdr rmt. Af Rämshyttan
utgör 13/32:delar hufvudgården till
Myhrmansfors bruk, och taxerades 1862 till 235,600
rdr, öfriga 19/32:delar, taxerade till 56,100
rdr, egdes af 6 bergsmän.
Rämninge. Två mtl frälse uti Helle-stads socken af Finsponga-läns härad och
Linköpings län, höra till
Finspongs-godset; fastighetsvärdet 1862 var 25,000
rdr riksmynt.
Ränkeneds jernväg för hästkraft
mellan sjöarne Ränken och Glafsfjorden i
Wermland, 14,600 fot lång, är
fullbordad 1855. Arbetet, som blifvit
understödt med ett statslån af 37,500 rdr rmt,
har kostat nära 90,000 rdr rmt. På
den plats, der jernvägen nu stryker fram,
har i fordna tider varit en utbytesplats
mellan Svenskar och Norrmän, och
anses stället varit beläget vid en källa
kallad Thors- eller Tergeskälla, som är
belägen mellan Suluvik, Glafsfjordens
nordligaste vik, och Ränkened.
Ränneslätt, 1/4 mil från Ekesjö, vid
det höga berget Soåsen, är Smålands
husar- och grenadier-regementens
mötesplats. Straxt vester om slätten vid
hemmanet Risa säges konung Erik XIV år
1564 hafva mönstrat sin armé.
Rätan. Annex-socken till Bergs
pastorat, är belägen uti Jemtlands läns
Södra Fögderi, 8 mil i söder från
Östersund, 4’/2 raü från Berg, samt gränsar
i öster och söder till Öfver-Hogdal och
Sveg i Härjeådalen, samt till Häfverö
i Medelpad, men omslutes för öfrigt af
höga berg och öde skogar; arealen är
8,882 qvadr.-mil, hvaraf 0,394 vatten.
Näringsmedel äro enahanda med
moderförsamlingens, dock idkas här isynnerhet
myrjernstillverkning; de liar, som
tillverkas inom denna socken, äro utmärkta
framför andra orters. Klåckåskjälen är
ibland annat bekant för ymnig myrmalm.
Skogen är vidsträckt, så att mycken
afsättning kunde påräknas, om Ljungan
blefve flottbar. Fiske idkas i flera små
sjöar, men särdeles i nämnda elf. På
1770-talet funno fiskarne i Rätan en lax,
hvilken de ansågo som ett vidunder och
förde den till prestgården. Undret
förklaras likväl af Hülphers sålunda, att då
Matforssen i Tuna i Medelpad blifvit
upprensad 1767, så har laxen genom
den kunnat inkomma i sjön. Pärlor
hafva fordom blifvit tagna i trakten åt
Häfverö. Kyrkan, af trä, ligger vid
Ljunga-elfven, 2l/4 mil från Klöfsjö.
Barnundervisningen bestrides uti en fast skola
och två flyttbara småbarnskolor.
Komministern har boställe i denna socken.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 — 1862. sk. kr. år 1862.
381. — 838. 11}. 3J. 377,850 rdr rmt.
Bevillningen efter II och III art. var år 1862:
231 rdr rmt. Af hemmantalet hörer 1 33/36 mtl i
byarne Lenstersjö, Kroknäs, Öfver- och Ytter•
Turinge blott i civilt afseende hit, i kyrkligt åter
till Häfverö socken. Gårdar med högsta
taxeringsvärdet äro 32/g tid Ilede, tax. till 12,000
rdr; 15/1G tid Handsjön, tax. till 10,000 rdr
rmt. — Af öfriga byar nämnas Björnberget,
Brgngelhögen, Digerberget, hvaraf n:o 1, 2, 3,
hvardera oin ’/« mtl, jemte kronotorpet
Digerberg, hafva blifvit skilda från Bergs socken, enl.
Kammarkollegii skrifvelse den 20 Aug. 1857,
och tillagda denna socken. Hvitvattnet, Klaxås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
