Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Philipp von Kemna var egare af Lindö
och dog här 1759; med hans enka
Hedvig Ulrica Drufva kom godset i
öfverstelöjtn. Jacob Johan Anckarströms ego,
som äfvenledes dog här, den 6 April
1777. Han var en skicklig
landthushållare och utgaf från trycket åtskilliga
skrifter. Han var fader till Gustaf III:s
mördare, kapten A. — Lindö inköptes år
1857 från kapiten Ahlgren utaf
närvarande egaren, grefve H. Wachtmeister.
Arealen är 2,000 tunnl., hvaraf omkring
1,000 inegor. Årliga utsädet vid
hufvudgården, hvarunder brukas omkring 600
tunnl. i vexelbruk, uppgifves vara 190
t:r säd samt 50 t:r potates (år 1815
uppgifves utsädet till 60 t:r).
Jordmånen är af utmärkt beskaffenhet i stark lera
på den gamla åkerjorden och mylla på
lerbotten å de nyodlingar, hvilka de sista
åren sedan 1858 blifvit med ej ringa
kostnad verkställda. Af närvarande
egaren har äfvenledes en kanal, 10 alnar
bred och c:a 3 alnar djup, blifvit
upptagen på en sträcka af mer än 1/2 mil.
Vid gården födas 90 à 100 kor. Alla
onera utgöra omkring 800 rdr rmt.
Linfläck. Gård uti Delsbo socken,
Norra Helsingland och Gefleborgs län,
om 7/16 mant. skatte, tax. 1860 till
1,510 rdr, hade s. å. två åboer. Denna
gård var en af de tre (den ena, den på
Ödmorden anlagda fjällstugan, den
andra Elfsstad i Jättendal), som voro till
finnandes i detta landskap, hvilka kunde
till kronan indragas vid Gustaf d. I:s
reduktion af kyrkogods. Anledningen till
att så få sådana gårdar funnos i
Helsingland så väl som i rikets nordligare
landskap i jemförelse med i Mellersta
och Södra Sverige, der bönderna alltmer
trädde tillbaka, i den mån öfvermakten
kom i de stora slägternas hand, får man
väl söka i dessa landskaps hårda klimat
och eljest ofruktbara natur, som ej erbjöd
någon lockelse till att tillvälla sig större
jordpossessioner och således ej heller gaf
anledning att ditupp rikta hierarkiens
blickar för jordvinning; utan har der
odalmannaståndets oberoende och
sjelfständighet, allt i dess urtida gedigna skick,
bibehållit sig.
Lingaröd. Ett skatte-hemman af
1 mant. 6 öresland i Tuna socken och
Norra Helsinglands fögderi af Gefleborgs
län, med 8 åboer och taxeradt 1861 till
7,460 rdr rmt. På 1500-talet bodde
här (skrefs då Lingared) en bonde, Östen
Nilsson, som blef fader till en
kyrkoherde, Petrus Ostani, farfader till en
professor, Johannes Blanchovius, och
farfaders far till en ståthållare, Johan
Johansson, adlad Blanck, ståthållare i
Wisby 1656. Ätten anses vara för
längesedan ugången.
Lingonbacka. Pappersbruk uti
Järlåsa socken, Hagunda härad och Uppsala
län, hvars tillverkningsvärde på senare
åren uppgått till 10,000 rdr rmt;
tillverkningen består hufvudsakligen af
för hand gjordt tryck-, kardus-, pås-, tak-,
förhydnings- och makulatur-papper, som
till det mesta afsättes på Uppsala.
Lingonbacka är beläget på en allmänning
och har ingen egen skog. Här
finnas flera byggnader, dels såsom
bostäder för arbetarne, dels såsom
verkstäder och arbetsrum. (Se vidare artikeln
Järlåsa.)
Linkafallet, hvarigenom Lina-elfven
störtar sig lodrätt 59 fot högt i
Ängesån, 7 7/8 mil nedanföre Gellivare, skall
vara ett af Sveriges vackrare vattenfall.
Det är ofarbart; men landtransporten
förbi fallet är helt kort; både ofvan och
nedan flyter elfven stilla.
Linköping. Uppstad och säte för
länets landshöfding, är belägen under
58° 25’ lat. och 33° 17’ long., inom
Hanekinds härad, 21 1/2 mil från
Stockholm, 3 3/4 från Norrköping, 1/2 mil från
Stångåns utlopp i Roxen, omgifven af
bördiga fält och skogbevuxna höjder.
Denna stad är så väl för sin ålder som
betydenhet en af de märkligare i Sverige.
Liongaköping (Lynkaupung) förekommer
i Östergötlands landskapslag såsom
tingsplats och marknadsplats, alltså har här
varit en ryktbar ort, der allhäradsting i
urminnes tid blifvit hållna; om den icke
strax efter Odens tid vid Kristi födelse
blifvit ett drotta-säte, en rättegångs- och
handelsort och följaktligen en köping,
så kan man dock med säkerhet räkna
dess ålder från kristendomens uppkomst
här i landet, åtminstone från den tid,
då biskoparne började här hafva sitt säte
och tillhåll. De första biskoparne skola
varit Herbertus mellan 1082 och 1092,
Gislo från 1118 till 1158. Om staden
erhållit sina första privilegier af konung
Magnus Ladulås, såsom några mena, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
