Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg.1
K^edtöens sista arbete Ämter und Ziinfte (Jena 1903) torde kunna
anses som ett af de själfständigaste och värdefullaste bidrag som hittills
lämnats till frågan om handtverksämbetenas uppkomst. Dess kritiska del liksom
dess behandling af enskilda frågor ha fått tillräckligt utrymme i den
föregående afhandlingens noter, men boken innehåller dessutom ett eget
förklaringsförsök, som måste refereras i sammanhang för att bli begripligt. En
redogörelse för Keutgens nya uppslag är här erforderlig äfven därför, att
(tunnar Hazelius ansåg det förtjänt af stor uppmärksamhet.
Keutgens nya synpunkt är, kan man säga, att sätta skråväsendets
uppkomst i sammanhang med marknadsrätten. Marknadens betydelse för
städernas uppkomst har ju varit erkänd af nästan alla forskare allt sedan
Sohm 1890 utgaf sin afhandling Die Entstehung des deutschen Städtewesens,
men dess sammanhang med handtverksföreningarna har knappast någon
kommit att tänka på.
K. röjer väg för sin uppfattning genom en ingående vederläggning af
teorin om handtverksämbetenas ofria ursprung, i det han därur drar den
slutsatsen, att skråväsendet måste förklaras ur städernas eget rätts- och
näringslif.1 2 Men antagandet om en uppkomst ur handtverkarnas behof af
sammanslutning anser han alldeles otänkbart beträffande de ämbeten som
framträda i Strassburgs äldsta stadslag3, och han vänder sig därför till eu
undersökning af marknadsrätten.4
Han finner då, att stadens råd på olika vägar förvärfvat uppsikten öfver
mått och vikt5 och härleder härifrån dess kontroll öfver marknadsvarornas
beskaffenhet i allmänhet. Men därmed följde också uppsikten öfver
handt-verket.6 Ty handtverkaren var — enligt hans mening — alltifrån början
mercator, d. v. s. han arbetade för marknaden; och då marknaderna äfven i
städerna teoretiskt taget ej voro ständiga utan periodiska, kunde uppsikten
öfver handtverket till en början blott bli en uppsikt öfver varorna vid
försäljningen. Däraf följer alltså handtverksorganisationens beroende af
mark-nadsordningen. Men den erforderliga uppsikten skedde bäst, om yrkena
ut-öfvades gruppvis, och så blef följden att stadsmyndigheterna
medvetet skapade ämbetena som medel för näringskontrollen. 7
1 Af utgifvaren.
2 S. 107.
3 S. 108, jfr ofvan 52 ff.
4 Jfr till den följande framställningen särskildt ss. 83 ff. ofvan.
5 Jfr ofvan 34.
6 S. 131.
7 Ss. 133 ff., 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
