Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck i den allmänt antagna regeln, att en mästaränka åtminstone
en viss tid efter mannens död fick utöfva hans ämbetsrättigheter. Till
mästarens familj räknades äfven hvarje gesäll eller lärling som arbetade
bos bonom. Lärlingarna ocb gesällerna stodo därigenom under
ämbetets särskilda skydd ocb omvårdnad.
Lärlingen skulle, innan ban antogs, föreställas för åldermannen
ocb bade ofta att bekosta ämbetet en tunna öl.1 Åldermannen skulle
tillse att ban var af äkta börd ocb, i Riga ocb Liibeck m. fl. städer*
jämväl att ban var af tysk ocb ej slavisk härkomst. 1 2 Detta var
uteslutande föranledt af omtanken om ämbetets anseende, ej af någon
sträfvan att minska antalet af dem som ville ägna sig åt
handtverks-yrket. Lärotiden synes i allmänhet ba varit tre eller fyra år, oftast är
därom för de baltiska städerna intet stadgadt, utan bar tiden berott
på särskild öfverenskommelse.3 Huru en lärling som lupit bort från
sin mästare skall behandlas, därom finnas ofta många ocb stränga
bestämmelser. Ej sällan var hans framtida bana inom yrket därigenom
stängd.
Gesäll blef lärlingen efter lärotidens utgång vanligen utan några
särskilda formaliteter ocb omkostnader. Lärobref gafs bonom endast,
om särskild anledning därtill förelåg.4 Gesällen ägde taga tjänst bos
hvilken mästare han ville, men kunde endast flytta på stadgade
flytt-ningstider, vid påsk ocb mikaeli. Mot medeltidens slut blef det sed,
att gesällen under längre eller kortare tid lämnade sin hemstad ocb
sökte på främmande orter skaffa sig ökad yrkeskunskap ocb
världserfarenhet.5 Det är dock först under 1500-talet som
gesällvandringarna få större betydelse ocb omfattning ocb som vandringen ingår
såsom en nödvändig beståndsdel i gesällens utbildning.6 Under 1400-
1 Stieda Schragen 101; Wehemann 114.
2 Wehrmann 24, 34. — I Eiga var det inom flera ämbeten omöjligt att
upprätthålla förbudet mot icke-tyskar. Vissa ämbeten kommo att till stor del rekryteras
af letter (Stieda Schragen 101, 117 f.)
3 Stieda Schragen 101; Wehrmann 114; [Techen 41 fl*.; Pio 275.] Hos
tunn-bindarna i Eiga var tiden fastställd till 2—4 år.
4 Wehrmann 116; [jfr Höhler 164, 168.]
5 Gesällvandringen omtalas först för skräddarna i Schlesien 1361. — I Frankrike
och England uppkom aldrig något vandringstvång, liksom vandringen öfver hufvud
taget aldrig blef sed i de romanska länderna (Eoscher III7 811 nn. 6, 8).
6 G. Schanz Zur Geschichte der Gesellenwanderungen im Mittelalter i Jahr-
biicher f. Nat.öJc. u. SL XXVIII (1877) 313 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
