Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflöto i skråbrefven. Då från 1400-talet städernas förut så starka
befolkningsökning aftog eller alldeles afstannade, fingo ämbetenas
åtgärder i denna riktning med nödvändighet ett större berättigande.1 Rådet
i Niirnberg bestämmer redan på 1300-talet antalet mästare i hvarje
ämbete.1 2 Äfven i Liibeck finnas tidigt exempel på sådana slutna
ämbeten. Så skulle det 1356 endast finnas 14 nålmakare, 1370 hade
guldsmederna endast 24 bodar, och allt sedan 1376 synes antalet
kött-och fiskhandlare (garbrader) endast utgjort 12. Under 1400-talet finner
man vidare armborst-, toffel- och grynmakarnas antal fastställda.
Dessutom hade rådet redan 1385 af politiska orsaker nedsatt och fastställt
slaktarnas antal till 50.3 4 Riga kan först sent uppvisa slutna ämbeten.
Där begränsas 1487 antalet bagare till 16 och 1542 antalet guldsmeder
till 12. Sedan blifva slutna ämbeten äfven här vanliga. * Vänder man
sig åter till de danska städerna, finner man redan 1412 repslagarnas
antal i Malmö fastställdt till 24.5
I samband med ändrade ekonomiska förutsättningar får ock
förhållandet mellan mästare och gesäller en allt större betydelse.6
Ursprungligen fanns ingen skillnad mellan gesäll och lärling, bägge
voro i lära hos en handtverkare som hade del i ämbetet, och bägge
behandlades som medlemmar af hans familj. Efter hand uppstod dock
en skillnad mellan den i lära nyss upptagne lärpojken, hvilken fick
betala för sig, och gesällen, hvilken för sitt arbete åtnjöt kost och lön.
Men gesällen tillhörde alltjämt mästarens hushåll, åt vid hans bord,
bodde hos honom och stod i alla hänseenden under hans
husbondevälde. Han fick, om man undantager några få yrken där en mycket
begränsad frihet giftes honom, ej arbeta för egen räkning, utan skulle
1 [Se de samlade sifferuppgifterna hos Inama-Sternegg III: 1 s. 425, men
jämför äfven hans försiktiga slutsats a. st. ss. 26 f. - Keutgen ÄZ 233 ff. finner
dessutom en annan anledning till att vissa ämbeten tidigt blefvo slutna, nämligen att
deras bodar och hallar blott rymde ett begränsadt antal säljare (jfr ofvan 41 n. 5).
Detta förefaller som en fruktbärande synpunkt.]
2 Schanz 16 n. 2.
3 ’Wehrmann 137 f., (urk.) 339; 138, (urk.) 203; [Techen 77.]
4 Stieda Schragen 129, (urk.) 244.
5 Skrå tr. hos Nyrop II 24. Borgmästare och råd hade rätt att deltaga i
utseendet af nya medlemmar i repslagareämbetet.
6 Härom Schanz’ redan flera gånger åberopade arbete; rec. däröfver af Gierke
i Jahrb. f. Nat.ölc. u. St. XXX (1878) 55 ff. Stieda Gewerbegericht 28 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
