Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRLINGAR
103
behöfde endast betala hälften eller ännu mindre utaf hvad som
ut-kräfdes af andra. Hos det till antalet begränsade fiskhandlarämbetet
i Worms ärfdes ämbetet, utan att någon afgift omtalas. Annars torde
ej i allmänhet under den äldsta tiden genom denna arfvingarnas
förmånsrätt något men tillfogats andra.1 Bestämmelsen stod i allt för
nära öfverensstämmelse med det medeltida uppfattningssättet för att
väcka ovilja. Dock finnas ej få ämbeten, för hvilka såsom fallet är
med murarna 1248 och 1271 samt bagarna 1256 i Basel — några
dylika undantagsstadganden ej göras.
Inom ämbetet finnes ingen starkare arbetsfördelning genomförd.
Lärlingar funnos väl, och bestämmelser om dem förekommo till ett
ej ringa antal. I Basel måste man lagstifta mot att en handtverkare
lockade till sig en annans lärling. 1 Augsburg föreskref man 1276 att
handtverkaren hade rätt att tukta sin lärpojke ( ), om ock
ej med väpnad hand.1 2 Lärlingarna synas ha bundits genom formliga
öfverenskommelser att tjäna en viss tid.3 4 Några större svårigheter
mötte det ej för dem att efter slutad lärotid som själfständiga
medlemmar inträda i ämbetet. Något gesällstånd fanns annu ej i
Tyskland, men väl hade det börjat bilda sig ett sådant i Frankrike. Ordet
gesäll var, när det användes, liktydigt med fullmyndig medlem i
ämbetet.* Senare, men först som resultat af en lång utveckling, kom man
att kalla hvar och en, som själfständigt utöfvade handtverket, för mastare,
magister,5 Första gången man ser förekomma i denna an-
vändning är i Munchen 1290, då om skomakarna stadgas, att ingen
må tillåtas sälja skodon på torget som ej upptagits i mästarnas
gemenskap.6 Efter hand blef som bekant denna betydelse af ordet mästare
den allena rådande. Detta sammanhänger naturligen med att ämhetena
själfva öfvertaga kontrollen och uppsikten ofver arbetet.
1 Stieda 116.
3 Kontrakt t^pactiojomtalas 1248 i skråna för byggnadsarbetare ochi slaktare i
Basel (art. 2; [Keutgen 367]). Livre des Mébestämmer noga lärotiden inom
flertalet vrken Den varierar mellan 2 och 12 är (Lespihasse s. CII).
4 t .vmrarskrået i Basel 1271 användes orden zv.nfgisdle (art. 5) och „
(art 6) I trädgärdsmästarskrået brukas i ungefär samma betydelse (art. 5) rehte gmoz.
[Kectgen 371 370.] Medlemmarna i ämbetet kallades i Bremen famuh, i
(skomakarna) eller servi (garfvarna). Maurer II 324.
5 [Om Paris se dock ofvan 80.]
6 Stieda 86 n. 9, 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
