Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat kraf, som tidigt restes och som med större ekonomiska
förhållanden fick en allt mer vidtgående betydelse, var erhållandet af
en själfständig jurisdiktion, som vore ägnad att behandla
lag-öfverträdeiser och tvister inom industriens område.1 Ursprungligen var
det egentligen en särställning inom förvaltningen, som tillförsäkrades
ämbetena, men denna fick efter hand en allt större judiciell betydelse.
Ordnandet af de nya frågor som med industrien uppstodo tillkom i
Tyskland stadsherren. - Vanligen uppdrog denne åt någon af sina högre
tjänstemän att taga befattning med handtverkarnas angelägenheter.
I Basel synes han mera direkt ingripit, men detta utgjorde ett undantag.1 2 3
Hvilken denne tjänsteman i öfrigt var, växlade i olika städer.4
Stadsherren eller hans ställföreträdare insatte öfver alla de yrkeslag som
fått sig offentliga rättigheter tillerkända förmän, hvilka kallades mästare,
magistri. Dessa mästare hade att utkräfva de afgifter och andra
förpliktelser som ålågo handtverkarna samt att öfver dem utöfva en viss
domsrätt af tämligen obestämdt omfång. De togos utom handtverkarnas
krets, och det var säkerligen till fromma för dessa under den första
tiden, att de fingo personer med en högre social ställning, hvilka
företrädde deras intressen. Redan erhållandet af en sådan mästare
utgjorde för dem en stor och eftersträfvad förmån.5 Snart började
emellertid en utveckling mot större själfstyrelse. Första steget utgjordes
af att till mästare utsågs en af ämbetets egna medlemmar.6 I Strass-
1 Stieda Das Gewerbegericht (Lpz. 1890) 12 fl.; Stieda 12 fl.; [Keutgen ÄZ
151 ff.]. Schmoleer Rede iiber Strassburg zur Zeit der Zunfthämpfe (Strassb.
1875) 8 ff. ser i sträfvandet för en själfständig jurisdiktion en af de starkaste
dnfkraf-terna for skråväsendets utveckling.
2 [Keutgen (ÄZ 151 f.) söker göra gällande att detta i enklare förhållanden
som regel hörde under scultetus’ eller i allmänhet stads- och marknadsdomarens myn-
3\se särskildt urkunden för bagarna 1256 (tr. hos Keutgen 364 ff) art. 1 och
därtill Keutgen ÄZ 160 ff]
4 Maurer II 327.
5 Detta framgår t. ex. af skrået för bagarna i Pontoise 1162/63 (se ofvan 48).
6 [Keutgen ÄZ 158 ff. bestrider att det någonsin existerat en övergångsform
med mästare utanför handtverkarnas krets, och upptar för att bevisa detta bl. a.
uppgifterna för Basel (ofvan 66 f.), Strassburg (ofvan 52) och Trier (ofvan 58) till
behandling Den här ofvan i texten omtalade föreskriften för Strassburg 1263 - att
mästarna måste kunna handtverket - anser han som en gammal föreskrift och
forsöker äfven förklara bort bestämmelsen i Strassburgs första stadslag (art. 6), att till
alla officia publica skola utses personer de familia ecclesie. Dettmering (3ö) har
också framdragit ett exempel från samma stad 1237 på att körsnärernas mästare var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
