Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större ekonomiska tillgångar, som lör organiserandet af verksamheten
blifva af nöden, föra emellertid till ledningens koncentrerande på fa
händer. Denna industri kommer därför tidigare än någon annan in pa
nya banor och spränger mer eller mindre uppenbart de for
handtverks-föreningarna i allmänhet gällande formerna. Klädeshandlarna, hvilka
oftast äro de som få ledningen af denna industri i sina händer, höja
sig ekonomiskt och socialt öfver handtverkarnas krets. Industriens
of-riga utöfvare komma i ett strängt beroende af dem. I denna riktning
går utvecklingen tidigt i Nederländerna, där väfnadsarbetarna
nedpressas till rena lönarbetare i tjänst hos klädeshandlarna, les drapiers.
Liknande var äfven fallet i England.
Huruvida väfnadsindustrien under den äldsta tiden utöfvat något
större inflytande på skråväsendets utbildning är osäkert.1 Under den
senare tiden äro emellertid deras lefnadsvillkor och ekonomiska
ställning så skilda från de öfriga handtverkarnas och organisationen hos
dem så afvikande utvecklad, att det torde vara riktigast att, som
Ashley gjort2, behandla deras ämbeten särskildt och ej tillåta att man
från deras förhållanden drager några slutsatser gällande för andra
handtverkslag.
Men väfnadsindustrien är ej den enda exportindustri som under
ett tidigare skede framträder i städerna. Nya behof, som uppstått ej
mindre där än på landsbygden, skola tillgodoses. Städernas industriella
verksamhet riktas därför på frambringandet af metallarbeten
särskildt vapen — sadelmakeriarbeten och trasaker.3 ven
bryggerinäringen får för städerna en annan och större betydelse
än för landsbygden.4 Vissa industrigrenar fästes tidigt v.d vissa stader
inom eller omkring hvilka de i särskildt hög grad och med erkänd
framgång bedrefvos. Liksom flamländare ofta anvandes som
beteckning på väfvare, så betydde » » (från Dinant) koppar-
slagare. Särskildt i Huy och Dinant fanns en blomstrande metall-
industri med gamla anor.0
––-II 357 antar dock att de därvid intagit en ledande ställning.
2 Särskildt II2 71. - p 113 ff 134 fin.
3 Below Gewerbe 152; Inama-Sternegg II 316 fl., [HL 2 ss. 113 J
Enligt Carmen de hello Saxonico skola skomakare smeder, bagare och
Goslar 1073 ha deltagit i ett krigståg (Hegel II 398, 49o).
4 [Inama-Sternegg III: 2 ss. 104 fl.]
5 Pirenne Gesch. Belgiens 1 195 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
