- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
67

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betydande social ställning1, utöfvade en lägre domsrätt i alla mellan
dem, mjölnarna eller lärlingar inom yrket uppstående tvister. Från
honom kunde vädjas till vicedominus och från denne till biskopen.2

Till vicedominus, till hvars ämbete egentligen hörde domsrätten
och fogdemyndigheten inom immunitetsområdet3, hade biskopen utom
denna högre domsrätt öfver bagarna jämväl i flera fall förlänat den
honom annars tillkommande delen af bötesbeloppen, och han erhåller
utom del i böter och inträdespengar äfven en rätt betydande ärlig af-

gift af brödmästaren.4

Att bagarna sålunda ej stodo under stadens myndighet utan hörde
under en särskild jurisdiktion, nödvändiggjordes i själfva verket däraf,
att någon för den gamla staden och förstäderna gemensam
kommunalförvaltning ännu ej upprättats. Förstäderna voro ännu oberoende
kommuner, som hade eller snart fingo hvar och en sin egen fogde
(scul-tetus). Att samtliga bagarna ställdes under en gemensam enhetlig
kontroll var ett allmänt intresse, som genom organisationen med en

brödmästare tillgodosågs.5 Att en betydande skillnad förefanns mellan
bagarna i den gamla staden och i förstäderna framgår at Heia
bestämmelser. Sålunda behöfva förstädernas bagare ej såsom den inre stadens
fyra gånger årligen erlägga en afgift till vicedominus, utan ha ille
en något högre afgift att betala till brödmästaren.’- Likaså har dei

1 Detta kan man se bl. a. däraf, att brödmästaren ofta omnämi vittnena

under viktiga urkunder, att han 1280 förde ett eget sigill och kort efter jämväl 1280.
en brödmästare omnämnes som scultetus i förstaden Klein-Basel

Stadt Basel I, bilaga, sigill 112, 126).

Rådet inlöste 1404 med biskopens samtycke brodmastarambetet af den al kt

med ärftlig rätt innehade detsamma (Maurer II 33!i).

2 [Art. 1.]

3 Waitz IV2 (Berl. 1885) 465 f.

. TArt 2 5, 6, 9-16. Keutoen (A 159, 161 ......

motsvarighet tiU den i skräna af 1226 och 1248 .talade minister, ,1. <

frän den egentliga stadens bagare framfor aUt
(»quilibet panificum qui foro panes ezpornt , . art.

"^CCä *•.................................

7 J m TItom stadsportarna boend< had<

och brödmästaren en (art. b). Utom sw i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free