- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
51

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förekommande bestämmelserna om kandtverkarnas ställning.1 Dess
upptecknande torde vara att sätta till slutet af 1100-talet2, och den ger
en intressant, om ock ofullständig och därför delvis rätt oklar bild af
handtverkarnas ställning vid denna tid. Staden stod då ännu helt
under biskopens styrelse, och stadslagen säger ock uttryckligen, att all
myndighet i staden utgår från biskopen.3 Utom fogden, som utöfvar
den högre domsrätten och därför från kejsaren emottagit det kungliga
bannet4, insätter biskopen för att handha styrelsen i staden fyra af
sina ministerialer, hvilka innehafva posterna som scultetus (eller cansi
dicus), borggrefve, uppbördsman (thelonearius) och myntmästare (monete
magister).’0 Borgerskapet har ej ännu förvärfvat någon kommunal
själf-styrelse, utan stadens angelägenheter vårdas af dessa biskopens
ämbetsmän (officiatos). Dock torde man ej äga rätt att anse dessa som några
osjälfständiga redskap för de kyrkliga eller biskopliga intressena. De
voro i allmänhet oberoende män, hvilka kunde och, om de ägde vilja,
äfven hade tillfälle att i mångt och mycket med framgång företräda
och tillvarataga stadens intressen.6 Ej heller har man anledning att
antaga, att icke en medverkan från borgerskapets sida i många fall
förekom. Stadslagen talar åtminstone på ett ställe om borgerskapets
samtycke (consensum lurgenchum).1 I det hela torde man kanna såga,
att stadslagen bär prägeln af att gifva en fast begränsning af de
biskop-liga rättigheterna för att på så sätt trygga stadsinvånarnas ställning

och frihet.8

. Tr hos Keotgen 93 fl’. Jfr W.eda 28»

C Neubtjeg Zunftgerichtsbarkeitand Zunfl

Jena 1880) 0 Beeow Stadende35 fl,— 30 fl.. »

ffi; Keutgen Vrders. 134 ff; [Keutgen .42 74 ^ „ .

[W. Dettmeeing Beiträgezur älteren Ztw« «
rische Studien veröff. v. E. Ebering XXXX; Berl. *. <A» J
2 Keutgen 93 n.
1-s Art. 5.

4 Art. 11.

5 Art. 7.

:““ar8U4A« borget idi*,
egen krets, visar en urkund från diremot <t d .Ut ■

KÄW&W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free