Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augsburg.
Worms.
åtminstone för skomakarna i Koblenz förefnnnits en sammanslutning b
om ock denna kan ha varit af en föga ingripande art.
I Augsburgs äldsta stadsrätt2, hvilken skall vara från 1104, ehuru
den upptecknades i det skick vi nu äga densamma först 1156,
omnämnas bagare (panifices), slaktare (carniftces), korfmakare (salsuciarii)
och bryggare (tabernarii). De stå i sin yrkesverksamhet under
uppsikt af borggrefven (prefedus urbis), hvilken har att döma öfver dem
enligt stadsrätt (secundum urbanorum justiciam).3 Bagarna skola en
gång i månaden baka och frambära hiormalbröd’ (probaticios panes)
för att borggrefven skall kunna öfvervaka att brödet har den rätta
vikten.4 Håller brödet ej den rätta vikten, straffas bagaren första och
andra gången med böter, tredje gången till hud och hår (cute et
crini-bus) samt förlorar då rätten att vidare baka bröd i staden. Liknande
straffbestämmelser finnas för bryggarna, hvarjämte för dem stadgas, att
det dåliga ölet skall ges åt de fattiga.5 Hvarje slaktare skall vid julen
lämna borggrefven två ländstycken (scapulis), tvenne af slaktarna
dessutom till ett billigare pris ett visst kvantum oxkött.6 Korfmakarna
åligger att tjänstgöra som fångvaktare, om någon häktas i staden.
Här ha tydligen några yrken hunnit en tämligen hög utveckling
och erhållit gemensamma skyldigheter och intressen. Till förekomsten
af någon fast foreningsorganisation torde man ej af stadslagens ordalag
äga rätt att bestämdt sluta, om ock en sådan åtminstone för slaktarnas
del synes sannolik.
Tillvaron af ett organiseradt ämbete ådagalägges däremot af
ett bref för fiskhandlarna i Worms, som är från 1106 eller
1 Hegel Städtewesen 117 anser att skomakarna bildat »eine freie Inmmg».
2 Tr. hos Keutgen 90 fl. Jfr. Eberstadt Zunftwesen 31 f.; Below
Territorium 330; Stieda 29 f., 36 ff.; [Croon 58 fl.]
3 Art. 21.
4 Art. 21. Stieda 37 n. 4; Eberstadt Zunftuiesen 33 f.; [häremot Croon
59 n. 1.] I allmänhet ökade eller minskade man brödets vikt allt eftersom sädespriset
sjönk eller steg. — En bagare som ej frambär det stadgade normalbrödet underkastas
kallvattensprof — straffas secundum judicium frigide aque.
5 Art. 22.
6 Art. 25. Ordalagen medge ej, såsom Stieda 24 [och Croon 60 f.] synas mena,
att tolka denna bestämmelse som gällde den en gemensam prestation för slaktarna som
korporation; och att med Stieda [och Croon] betrakta de två slaktarna som
föreståndare inom laget saknar allt berättigande. Jfr Eberstadt Zunftwesen 35 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
