Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje kapitlet.
De äldsta urkundliga vittnesbörden om
handtverksäm beten.
Den tidigaste underrättelse vi äga om någon sammanslutning
inom handtverkarnas krets ger ett bref utfärdadt 1099 för väfvarna
i Mainz.1
Ärkebiskop Ruthard i Mainz ålägger bäri stadens väfvare, att de
skola sörja för det fortsatta nybyggandet af förhallen1 2 i kyrkan och
för att dess tak hålles i godt stånd. Dessutom uppmanas de att flitigt
tjäna kyrkan med gåfvor af vaxljus och andra goda verk. Yid arbetet
i kyrkan skall custos ecclesie undervisa och leda dem.
Mot de förpliktelser som sålunda åläggas dem erhålla de vissa
bestämda förmåner. Utom det att de tillförsäkras grafplatser invid
1 [Tryckt hos Keutgen 350.] R. Eberstadt Magisterium und Fraternitas.
Eine verwaltungsgeschichtliche Darstellung der Entstehung des Zunftwesens
(Schmol-lers Forschungen XV: 2; Lpz. 1897; i det följande citerad Eberstadt) 161 ff.;
Eber-stadt Der Ursprung des Zunftwesens und die älteren Handwerkerverbände des
Mittelalters (Lpz. 1900; i det följ. cit.: Eberstadt Zunftwesen) 10 f.
Eberstadt anser sig i en institution som han kallar magisterium ha funnit det
öfvergångsled, som förenar de under gårdsrätt stående handtverksföreningarna med de
senare handtverksämbetena. Hans arbeten vittna om stor beläsenhet och ett visst
juridiskt skarpsinne, men tillika om att han i hög grad saknar känsla för verkligheten och
historiskt sinne. E:s åsikter ha ock mött starka gensagor, så af Below (Liter arisches
Centralblatt, 1897, 1062 ff.), Rietschel {Hist. Vierteljahrschrift I, 1898, 119 ff.),
Uhlirz {Mitt. d. Inst. f. oesterr. Geschichtsforschung XIX, 1898, 185 ff), Des
Marez (JRevue critique XLV, 1898, 144 ff’.), Pirenne {JRev. Hist. LXXI, 1899,
365 ff) och Keutgen {Neue Jahrb. f. d. Mass. Altertum etc. V, 1900, 297).
Erkännande och bifall har Eberstadt fått emottaga af C. Koehne {Mitt. aus d. hist.
Litteratur XXVI, 1898, 64 ff), hvilken anser, att han lyckats lösa frågan om skråväsendets
uppkomst på ett afgörande sätt, samt af Stieda i Roscher Volkswirtschaft III7 795
n. 3, 796 n. 5; [i någon mån äfven af Inama-Sternegg, III: 1 ss. 124 f., III: 2 s.
24 n. 1].
2 [Keutgen ÄZ 174 n. 445 öfversätter: portalen.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
