Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att föreställa sig de industriella förhållandena äfven på större tyska
säterier mycket mera enkelt ordnade och långt mindre ekonomiskt
betydande än man vanligen hittills gjort. Man kan sålunda ej framdraga
någon uppgift, som visar, att på säterierna förefunnits någon större
skara af ofria handtverkare.1 Äfven för stora klostergårdar omnämnes
i allmänhet endast en handtverkare för hvarje yrke, möjligen kunna
näringsgrenar af vikt för det dagliga lifvet, som exempelvis bagarnas
och slaktarnas, ha flera fasta utöfvare. Men till och med inom sådana
yrken ser man endast undantagsvis handtverkarnas antal på ett säteri
uppgå till fyra, fem eller flera.1 2 Mycket handtverksarbete, som under
%
en senare tid med större anspråk i tekniskt hänseende fordrade sin
egen man, var då omhändertaget af gårdsfolket vid sidan af deras
andra dagliga uppgifter. Så hör man sällan talas om skomakare,
skräddare och snickare.3 Mycket arbete har ock verkställts af
kvinnorna på gården.4 Någon utveckling på teknikens område torde
sålunda under en tid, då handtverket ofta utöfvades som en bisyssla,
knappast vara att tala om.5 Yrkesskickligheten torde snarare gått
tillbaka än framåt, då endast få kunde nå en fullt handtverksmässig
utbildning.
Det kan ej heller väcka någon synnerlig förundran, att man ej för
denna tid lyckats uppvisa ett enda exempel på en yrkesmässig
sammanslutning af ofria handtverkare lydande under ett säteri.6 För någon
genomförd driftsorganisation eller arbetsfördelning inom de olika yrkena
finnes i själfva verket ej plats. Hvarken den tekniska eller den sociala
1 [Jfr framställningen af de kyrkliga storgodsen hos Keutgen AZ 18 ff.]
2 Below Gewerbe 144 f. [Jfr Keutgen ÄZ 19, 40.]
3 Inama-Sternegg II 291.
4 Below Stadtgemeinde 73 n. 210; Inama-Sternegg II 305. Framför allt gäller
detta naturligtvis det textila området. Äfven bakugnen sköttes ofta af kvinnor under
ledning af en bagare (Inama-Sternegg II 294).
8 Inama-Sternegg II 29 J, 306.
6 För en senare tid, särskildt 1200-talet, finnas visserligen exempel på
yrkes-föreningar bestående af ofria, men dessa kunna mycket väl ha bildats under inflytande
af utvecklingen bland de fria. Det handtverksarbete, som utfördes under klostren,
erhöll just under en senare tid betydligt ökad omfattning (Below Gewerbe 131).
Afven Gierke (I 180 n. 91), som antar förekomsten af gårdsrättsliga
yrkessamman-slutningar, kan ej påvisa någon sådan. Han tänker sig, att man närmast inom sådana
yrken som bagarnas och slaktarnas, hvilka måste varit talrikast företrädda bland de
ofria tjänarna, har att finna de önskade exemplen. Jfr härom Below Gewerbe 129 ff.,.
136, 143 f. och Inama-Sternegg II 322.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
