Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommo samtidigt i ett hårdt beroende af statsmakten, i senare fallet
var deras ekonomiska betydelse ringa, oeb man äger om deras
organisa-tion föga kunskap.
Om föremngsväsendet under den romerska republiken äger man
ytterst sparsamma och knappa upplysningar i handlingar och inskrifter.1
Handtverksföreningar, collegia öpificum, liksom andra sammanslutningar
uppkommo i Rom antagligen spontant under den äldre republiken.
Därvid märkas främst de enligt traditionen af Numa upprättade åtta
eller nio yrkesföreningarna, af flöjtblåsare, guldsmeder, byggnadsarbetare*
garfvare m. fl.- Sedermera missbrukades emellertid förenings väsendet_
som omfattade sammanslutningar af många olika slag, ehuru utan skarpa
gränser dem emellan i de politiska agitationernas tjänst, och
allehanda mer eller mindre statsfientliga rörelser begagnade föreningarna
som medel. Den behandling de erforo från statsmakternas sida växlade *
också, allt eftersom olika partier voro vid makten; senaten förbjöd
föreningarna, antagligen år 64 f. Kr. — under catilinariska upproret —
men redan år 58 återinfördes föreningsfriheten af tribunen Clodius,
som behöfde sammanslutningarna för sina våldsamma planer.3 Sedan
en stark statsmakt upprättats under Cæsar och Augustus, förbjödos
emellertid ånyo, enligt hvad Suetonius berättar, alla föreningar som ej
voro af gammal häfd, d. v. s. från tiden före de borgerliga slitningarna4,
och äfven de senare, till hvilka hörde handtverkslagen, behöfde
uppenbarligen för sin fortsatta tillvaro särskildt medgifvande genom
senatsbeslut. Den under Augustus upprättade föreningslagen, lex Julia de
1 [Det grundläggande arbetet för kännedomen om de romerska yrkesföreningarna
är J. P. Waltzing Étude historique sur les corporations professionnelles chez les
Romains depuis les origines jusqiCa la chute de VEmpire d’Occident (I—IY,
Lou-vain 1895—1900); därpå stödja sig alla andra nyare framställningar af ämnet;]
Korne-mann art. Collegium i Pauly-Wissowas Real-Encyclopädie der hlassiscJien
Alter-tumswissenschaft IV: 1 (Stuttg. 1900) 380 ff.; E. Levasseur Histoire des classes
ouvriéres et de VIndustrie en France avant 1789 I1 2 (Paris 1900) 1 ff. Det viktigaste
äldre arbetet är W. Liebenam Zur Gescliichte und Organisation des römischen
Vereinswesens (Lpz. 1890).
2 [Detta enligt Plutarkos. Waltzing I 62 ff.;] Liebenam 4, 30.
3 [Waltzing I 90 ff]
4 Suetonius Cæsar, kap. 42: »cuncta collegia, præter antiquitus constituta
distraxit»; Augustus, kap. 32: »collegia præter antiqua et legitima dissolvit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
