Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifningen af den färdiga framställningens text har ej erbjudit större
svårigheter, eftersom licentiatafhandlingen föreligger både i koncept och i prydlig
renskrift. I det hela är texten nu tryckt i det skick den befann sig hösten
1900. Författarens egna senare rättelser ha dock sorgfälligt tagits ad notam,
och i öfrigt ha uppenbara felaktigheter alltid rättats samt här och där små
formella ändringar företagits med lätt hand. Blott i ett enda fall har en
omarbetning ägt rum, nämligen beträffande bokens första sidor, för hvilka
författarens disposition till en ny redaktion förelåg. Framställningen af de
romerska handtverksföreningarna har sålunda tämligen fritt utarbetats med
ledning af denna disposition, öfriga bevarade anteckningar och den
föreliggande litteraturen — till större delen dock med bibehållande af
författarens egna ord. I tredje kapitlets text har dessutom gjorts ett tillägg (inom
klammer och med särskild stil).
Efter författarens mening voro några partier af texten i behof af
betydlig sammandragning, medan han haft för afsikt att fördjupa framställningen
på andra punkter. Till den förra kategorien hörde det långa tredje kapitlet,
som diskuterar de äldsta urkunderna om handtverksämbeten en och en, till
den senare bl. a. skildringen af gilletankens utveckling. — Afven om några
dylika förändringar skulle ha förhöjt arbetets värde — något som öfverlämnas
åt läsarens bedömande —- har det i alla händelser varit omöjligt för hvarje
annan än författaren att göra något åt saken. Dock skulle jag vilja råda
den läsare, som blott intresserar sig för handtverksämbetenas allmänna
utveckling och ej för de många tvistepunkterna i fråga om deras uppkomst, att
förbigå tredje kapitlet, som ej är nödvändigt för sammanhanget, eftersom
slutsatserna därur ingå i det nästföljande kapitlet.
Utgifvarens hufvuduppgift har varit att låta resultaten af de sista fem
årens forskningar komma afhandlingen till godo. Att få sitt arbete utgifvet
i ett sådant skick, att det redan från början var föråldradt, skulle säkert
icke ha tillfredsställt författaren, som redan i flera punkter tagit intryck af
de nyaste uppslagen på området.
Då emellertid offentliggörandet ej ytterligare borde fördröjas mer än
strängt nödvändigt, har utgifvaren blott haft kort tid på sig för att tränga
in i de nya bidragen till ämnet, och det har ej kunnat bli fråga om någon
sådan fullständighet som beträffande det tidigare framkomna materialet.
Utgifvaren har särskildt sökt tillgodogöra sig sådana arbeten som författaren
veterligen studerat och tagit intryck af, äfvensom sådana som han haft för
afsikt att närmare undersöka. I allmänhet är det blott litteratur rörande
afhandlingens mera centrala delar som ansetts böra medtagas, sålunda dels
beträffande handtverksämbetenas uppkomst och äldsta historia, dels beträffande
de baltiska städernas skråväsen. Arbeten äldre än 1900 ha undersökts blott
då särskild anledning förelegat. Att värdesätta de nya uppslagen’-jr— annat
än i den mån själfva deras upptagande innebär en värdesättning — har
utgifvaren i många, kanske flertalet fall funnit ligga utanför sin kompetens.
Det nya materialet är med ytterst få undantag hänvisadt till noter och
tillägg. Författarens egna noter ha ej behandlats med fullt lika stor
hänsyn som texten. Sålunda ha ej sällan hänvisningar uteslutits, då nyare bättre
arbeten tillkommit, och i formellt afseende ha ändringar flera gånger ägt rum.
Alla hänvisningar och citat ha underkastats en grundlig granskning.
Utgifvarens tillägg äro lätta att skilja från det öfriga, eftersom de
ständigt omgifvits af feta klammer ([ ]). Att i hvarje detalj i noterna skilja
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
