- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
262

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rodde; indianerna kommo efter med den andra båten. De tre
hvite kunde ieke återhålla ett utrop af glädje, då de kommo ut ur
den mörka cahon och sågo framför sig en bred, öppen dal, genom
hvilken floden flöt såsom en lugn ström. Äfven indianerna
instämde i sina kamraters jubel. Båtarna styrdes mot stranden, där
läger slogs i närheten af en småskog.

Glädjen öfver befrielsen ur caiions fasor grumlades endast
genom tanken på förlusten af de två kamraterna. Följande dag
passerades ytterligare tre korta caiions, men dessa erbjödo inga
svårigheter; på eftermiddagen uppnådde de mynningen af Rio
Virgen, och fem dagar därefter kommo de till Fort Mojarve.
Detta var ett ganska blomstrande nybygge, ty det var här som
handelsvägen mellan Los Angelos och Santa Fé gick öfver Colorado.
Deras ankomst väckte ingen uppmärksamhet, ty samma eftermiddag
hade en stor karavan anländt, som skulle färdas österut följande
morgon.

»Det är bäst, att vi hålla tyst med alltsammans» sade Harry,
sedan de fått veta, att en karavan skulle afgä dagen därpå.
»För det första skulle de icke tro oss, och det skulle kunna leda
till många obehag, för det andra skulle vi bli ihjältråkade af frågor.
Dessutom måste vi bafva ny utrustning, ty vi äro ju nästan i trasor,
samt köpa hästar, mat och restyg. Vi kunna lämna båtarna på
stranden, ty sannolikt kommer ingen åt det här hållet.»

»Jag skall stanna och se efter dem», sade Tom. »Så hafva
vi sadlarna, buffeltäckena, filtar och ammunition. Den här skjortan
är i trasor, och de sista mockasinerna, som Jagande hunden gjorde,
hafva blifvit utnötta i klipporna. Jag stannar hellre här, än jag
går in i byn; dessutom kunna ni då bespara er besväret att bära
omkring guldpåsarna med er.»

Harry nickade, skar två af de minsta påsarna lösa från
surr-ningarna och stoppade dem i fickan samt gick därpå upp till fästet
med Jerry och indianerna. Tom tog fram de andra påsarna, lade
dem på marken och kastade ett buffeltäcke öfver dem. Därpå satte
han sig och betraktade den lugna floden samt tänkte på alla de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free