Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir det mjukt, och vi kunna böja det mycket mera jämnt, än om
vi använde våld. Dessutom, då det fastsättes i sitt läge, bibehåller
det sin form, sedan det torkat.»
»Hafva ni kommit långt?»
»Ja, det går ganska bra. Vi skulle hafva haft båda skrofven
färdiga nu, om vi icke måst göra dem mycket starka för att kunna
motstå de törnar, som de utan tvifvel komma att få emot klipporna.
Då de blifva färdiga, kunde man nästan låta dem falla från ett
hustak, utan att de gå sönder. Om indianerna blott låta oss få
tid på oss, skola vi göra ett förstklassigt arbete.»
Efter tre timmar kom Harry upp igen med kitteln och litet,
kokadt kött. Sam hade just vaknat och var riktigt förargad på
Tom, som icke väckt honom förr. »De andra hafva arbetat hela
natten», sade han, »och här har jag legat och sofvit i fem timmar;
de tycka väl, att jag är en märkvärdig kamrat.»
»Men du vakade i fem timmar, Sam; och jag skulle bra
mycket hellre vilja arbeta hela natten än stå här två timmar i
mörkret och hela tiden undra, om indianerna hölle på att smyga sig
fram, eller vänta, att de skulle storma muren.»
»Nu intager jag din plats, Sam, så snart du slutat din
frukost», sade Harry, då han kom upp. »Om uterna förra natten
upptäckte, att vi voro borta, kunna deras spejare när som helst
vara här. Min bössa skjuter något bättre än din.»
»Det beror icke på bössan», sade Sam godmodigt; »det är
ögat, som sviker. Jag har aldrig haft trägen öfning med dessa
långa bössor, men är det fråga om att handtera revolvern, tror jag,
att jag kan göra min sak lika bra som någon. Men jag får nog
intet tillfälle att använda den mot rödskinnen.»
»Jag hoppas det, Sam, åtminstone icke så länge det är dager,
och innan det blir mörkt, tänker jag, att de beslutit lämna oss i fred.»
Nu började man hålla skarp utkik.
»Jag tyckte, att jag såg ett hufvud titta fram bakom det där
hörnet», utropade Tom plötsligt.
?Jag är alldeles viss därpå», sade Harry. »Vi måste vänta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
