Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hultik g. Tror Vesterbom att någon är slug, när
han är förlibter, då! Sällan! Jag har då aldrig varit
kär af mig mer än en gang, men hade jag då inte
fått mig en klar, så nog hade jag blifvit tokig på
kuppen!
yestebbom. Ja, det hä ’åken hvad brännvin hä
bra, hooket hondt hen menuiska hän dras med.
hulting. Jo det vill jag lofva, dot! Bjelper inte
det så är det bara döden!
Tredje scenen.
DE FÖRRE. ANNA {fran stugan).
anna. Mamma sitter deriune och väntar med
kaffet och inte kommer ni! (får se Hulting, men känner
inte strax igen honom) Åh kors, förlåt! jag såg inte
att det var främmande.
hulting (reser sig och gör honnör). Gu’ bevara
lilla jungfru Annä! Man rår inte för att man blifvit
en annan menniska!
anna (skrattande). Nej se, det är ju Hulting.
Yill Hulting stiga in med, så fins det nog en kopp
åt honom med, om jag kannors mors kaffepanna rätt.
yestebbom. Ja-a, kom med hå ’all te godo med
hen skvätt.
hulting. Säger aldrig nej, sa’ han som blef
riksdagsman, (går fram till Anna och ljuder henne cmnen.)
Får jag lof te’ bjuda damerna armen?
anna. Nej tack, jag har redan druckit! Och
så får jag lof att ha’ kransen här färdig.
hulting. Den ska’ väl vara till majstången den?
vesterbom. Stig hin nn!
kalle. Och var som barn i huset!
hulting (i det de gå). Tack ska’ ni ha! . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
