- Project Runeberg -  Försök till framställning af Helsingforstraktens gneis- och granitformationer /
48

(1866) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

så obetydligt deraf, att några tydliga ringar icke kunna
bildas, så att man nästan vore frestad att sätta i fråga,
om den verkligen vore rapakivi, så framt dock icke
merendels inom hvarje block sådana ringar, ehuru vanligen
mycket smala skulle visa sig och utom dess den
karakteristiska brunröda orthoklasen och den rökgråa, icke sällan
i diploödrar kristalliserande qvarzen skulle bevisa dess
identitet med den genuina rapakivi !). — Huruvida nu
verkligen den större eller mindre lättheten’ att förvittra,
hvilken vi finna hos de olika varieteterna, grundar sig på den
olika qvantiteten af oligoklas: eller som Holmberg
förmodar måste hänföras till ”en ännu okänd grund? (1. c.), det
kan endast afgöras genom ett komparativt studium af
detvenne stora aflagringarna i Åbo och Wiborgs län.

ÅA

Det återstår nu att undersöka, hvilken plåts
Helsingforstraktens gneis- och granitformationer böra anses intaga
i den allmänna formationsserien, äfvensom i hvilket
förhållande de möjligen stå till det öfriga Finlands. Ty om
det också icke kan nekas, att det endast är genom ett
’noggrant detaljstudium, som vi kunna lyfta den slöja, som
hvilar öfver dessa allt ännu så problematiska
”ur-formationer”, så få vi dock å andra sidan icke glömma, att
geologins studium med nödvändighet fordrar, att vi aldrig för
det enskilda förlora det allmänna ur sigte.

Det har varit en i den geol. vetenskapen temligen
allmänt rådande och af flere geologer ännu hyllad åsigt,

2) Man har icke utan skäl ’ anmärkt emot benämningen rapakivi
såsom mindre lämplig för denna varietet. Men om man engång ändrar
namnet för denna, så måste man äfven göra detsamma med den lätt
förvittrande varieteten, alldenstund de tydligen utgöra samma bildning,
hvilket dock i betraktande af det betydliga insteg detta namn redan
vunnit inom vetenskapen synes mig icke kunna ske utan stora
svårigheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 15 00:04:44 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsgneis/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free