Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« 44
orthoklas samt gifva stundom ett visst porfyrartadt
utseende åt bergarten, nemligen då glimmern och hornblendet
förekomma i tillräcklig mängd för att kunna tjena såsom
grundmassa, hvarföre jag också l. c. p. 14 anförde
densamma under namn af porfyrartad granit. Men då detta
icke alltid är fallet och såsom det synes företrädesvis vid
gränsen mot gneisen, och då dessutom bergarten innehåller
såväl granitens som syenitens beståndsdelar, utan att
egentligen kunna benämnas hvarken granit eller syenit, så
föreslår jag för densamma - benämningen syenitgranit. — Här
anser jag mig slutligen böra omnämna den stora yttre
likhet, som jag funnit äga rum mellan denna bergart och
zirkonsyeniten på ett ställe nere vid stranden i närheten af
Fredriksvärn.
Af accessoriska mineralier har jag i denna bergart
endast funnit epidot, hvilken förekommer sekundärt på fina
drummer !), i närheten af hvilka fältspaten antagit en röd
färg, såsom fallet är med syenitgraniten vid Upsala (se
ofv. p. 27). På ytan är den deremot såsom vanligt hvit
och matt.
Gångart. Den gångart, som under namn af
granatfels af T. Kjerulf, och T. Dahll beskrifves såsom
förekommande vid Arendal (se ofv. p. 11), hänföres af dem till
gneisgraniten såsom verkande orsak, i det den nemligen
1) Epidoten anträffas således i samtliga Helsingforstraktens gneis-
och granitformationer. Såsom bevis på huru allmänt f. ö.. detta mineral
är, vill jag här anföra några af de bergarter, hvari jag funnit den dels
i fina springor dels i små körtlar, således städse sekundärt: i den mörka
i gångar uppträdande trappen (diabasen) från Christiania; i röd
fältspatsporfyr från Kolsaas; i qvarzporfyr från Vettakollen; i gabbro från
Kongsberg: i sandsten vid vägen upp till Romsaasen invid Porsgrund; i
kalksten (något förändrad) på Gjeterö nära Langesund; i gneisgranit vid Ö.
Riisöer; i ögongneis vid Jönköping; i Stockbolmsgraniten på
Långholmen; i syenit vid Plauen nära Dresden o. s. v. — Man vore nästan
frestad att antaga, att det icke finnes någon bergart, i hvilken ej sek.
epidot kan förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
