- Project Runeberg -  Försök till framställning af Helsingforstraktens gneis- och granitformationer /
30

(1866) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

den förstnämnda särdeles karakteristisk (nästan en
fullkomlig qvarzit) vid silfvergrufvan, den sednare åter vid
jerngrufvan samt utmed sydvestra kuststräckan, der den
icke sällan antar ett så granitlikt utseende, att man vore
frestad att hänföra den till gneisgraniten, om icke dess
inlägring mellan skikter af hornblende- och glimmergneis
bevisade, att den måste räknas till gneisen. Den öfvergår
på ett ställe till en porfyrartad gneis, i det ganska stora
parallelipipediska fältspatskristaller äro utsöndrade,
hvilkas klinodiagonal går i den här förekommande
skiffringsriktningen (NV—SO). Detta är den verkliga
karakteristiska ögongneisen, hvaremot den 1 c. p. 14 omnämnda
s. k. ögongneisen "egentligen bör betraktas såsom en
hornblendeskiffer med variolitstruktur.

Såsom en integrerande del af gneisformationen i
Helsingforstrakten måste slutligen äfven kalkstenen på Degerö
anses. Den förekommer här såsom smärre lager vid de
ödelagda jern- och silfvergrufvorna, äfvensom i form af en
ganska mäktig lagerstock vid Turholm (1. c. p. 36). Den
är isynnerhet anmärkningsvärd för den myckenhet af
serpentin (resp. pyrallolit), som anträffas deri dels i form af
större och mindre flasor eller drummer dels ock i form
af körtlar eller knölar. Dessa sistnämnda hafva en
ellipsoidisk form samt stundom ända till en knytnäfves
storlek. De bestå vanligen utaf en kärna af ett ljusgrönt
pyrallolitartadt mineral med pyroxenens genomgångar,
omgifvet af en med finkornig kalksten uppblandad serpentin,
samt äro på ytan beklädda med en glänsande chlorithinna !).

Af accessoriska beståndsdelar anträffas magnetjern
oftast i gneisen (1. c. p. 33), granit deremot mera sällan.
Utom de der nämnda lokalerna anträffas jerngneis äfven i
Ulrikasborgstrakten, der man på ett ställe finner denna

1) I sammanhang härmed vill jag nämna, att jag i kalkstenen vid
Frugård funnit liknande konkretioner, men större, bestående af ljusgrön
pyroxen med en kärna af vesuvian (Frugårdit).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 15 00:04:44 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsgneis/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free