Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sannarp. Årstads socken och härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men dessförinnan hade dock Lewenhaupts tålamod tröttnat, Lagercrantz blef ännu
samma vår arresterad och hemskickad till Stockholm, der han ställdes för en riksens
ständers kommission.
Om hans sjelfmedvetenhet af sina förbrytelser och om hans fruktan för följderna
deraf vittnar ett bref ur arresten till svågern, justitiekansleren Peter Silfversköld:
«Min k. Bror! Allt det jag förtror dig, det förtror jag icke Baron A. (Anders Höpken) derföre
lät honom icke veta all min inquietude; det förargar honom, men jag kan hafva mina raisoner, ty jag
står emellan två eldar och två partier; hela konsten består deruti, att få mig snart på fria fötter, då jag
kan taga mina mesurer. Två partier äro här och begge har jag melerat mig (med); hvilken jag slår
mig till eller håller med, så förråder mig den andra, derföre är nöd på man; det är tid, medan jag
har någon frihet, att taga alla nödiga mesurer och precautioner. Det kan snart ändra sig och då är
allt försent. Smid medan jernet är varmt, och vi få talas vid, derom ber jag ödmjukast; gifve Gud jag
kunde komma på fri fot. Signa jag marquerat (å någon medföljande skrifvelse) äro ganska nödvändige
i tid och dem måste alla de veta, som äro mig trogna, de måste ske utom hus och för fönstren en cas
de besoin. Käraste bror, lät dig detta vara helt angeläget, tala med mig medan du kan och får lof.
— — — Jag fruktar Frankrike på två sätt, jag fruktar Holsteinska Huset.
Finge jag allenast rent ut expectorera mig för dig och visa faran, så vore det godt. Begge
partierna hafva mig fast och jag är der bunden och dem obligerad för pensioner (mutor).
På ett hörn af brefvet: Om intet annat hjelper, tänk på medel (för mig) att echapera ur landet,
vis ingen menniska detta. På ett annat hörn: Gud hjelpe mig för sitt namn skull."
Men till Lagercrantz’ lycka hade det växande allmänna missnöjet såväl öfver krigets
utförande som öfver dess anstiftare ej blott nedstämt modet hos Lewenhaupts vänner,
utan ock hos de öfriga bland hattpartiet framkallat det beslut att till deras egen
räddning uppoffra Lewenhaupt, på hvilken derföre all skuld till krigets olyckliga utgång
kastades. Om man än icke med visshet kan påstå, att denna nedriga plan omedelbart utgått
från Lagercrantz, var han dock dervid en af de verksammaste ledarne. Redan i arresten
och då generalen ännu var i Finland, förespådde han dess dödsdom: "mannen vill vara af
med lifvet", och i sin till undersöknings-kommissionen ingifna förklaring gaf han mången
giftig "coup de dents åt mannen", den han beskyllde för falskhet och feghet. Man kan
sluta till dessa domares rättskänsla, då kommissionens ordförande, presidenten i
krigskollegium, baron Carl Cronstedt lät Lagercrantz sjelf uppsätta de frågor, som af hans domare
skulle ställas på honom och sålunda sjelf utkasta det nät, hvari såväl Lewenhaupt som ock
Buddenbrock skulle fångas.[1] Lagercrantz var således nödvändig att leda partiets intriger,
han blef derföre snart och före riksdagen satt på fri fot mot borgen, men sedermera
fullkomligen frikänd. Men de olyckliga generalerna intogo hans plats och fingo snart under
bilan försona sina förseelser och Lagercrantz’ förbrytelser.
Vi måste än ytterligare öka denne samvetslöse ränksmidares skuldregister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
