Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt begrofs d. 30:de uti S:t Mortens kyrka i Randers, der hans hustru och enda son
hvilade före honom. Biskop Jens Gödesen, som höll likpredikan, använde vid hans
karaktersskildring följande ord: "han var — för att tala med Luther — en man in
nominativo och genitivo casu". Eske Brock gifte sig i Juli 1589 med Christensa Wiffert, född
d. 25 Nov. 1561 på Malmö slott, der fadren, riksrådet Axel Wiffert, var befallningsman.
Hennes mor var Anna Lindenow, dotter af Anders Lindenow till Rörbäck och Margaretha
Lange. Med denna sin hustru, som dog d. 3 Mars 1624, fick han Alnerup i Skåne, det
nu varande Alnarp. Hans enda son Lange Brock, född 1597 på Droninggård, afled 1619
om sommaren i Paris. Döttrarne voro, utom 3:ne, som i spädare åren aflidit, följande:
Jytta (se vid Jörgen Skeel); Margaretha, född 1596, förlofvad med Sten Rosensparre, som
stupade 1612 i träffningen vid Skällinge i Halland; Brigitta, född i November 1601 på
Droninggård, förlofvad i sitt 13:de år, och d. 6 Sept. 1618 gift med Tyge Brahe till
Tostrup i Skåne. Hon dog 1639 och enklingen 1640. Lisbeth, född 1603, död 1652,
var gift med Frans Lykke till Öfvergaard, som afled 1655. Eske Brock egde efterföljande
egendomar: Wemmeltoft på Seeland, Alnerup, Ellinge och Örtofta i Skåne, hvilka hans måg,
Tyge Brahe till Tostrup, ärfde; Hevringsholm, Ryegaard och Nielstrup i Jutland, hvilka
Frans Lykke erhöll. Gammel Estrup i Jutland och Wallen i Halland tillföllo hans
3:dje måg
Jörgen Skiel, sedermera Skeel. Han var son till danska riksrådet Christen Skiel och
Margaretha Brahe, Otto Brahes till Knutstorp och Beata Billes dotter, samt föddes d. 13
Maj 1578 på fädernegården Fusinge. Han gick från 1587 i Aarhus’ skola och anträdde
1590 sin resa till utrikes universiteter och tillbragte 2:ne år vid det i Strassburg befintliga,
som den tiden mycket besöktes af danska ädlingar. Efter 8 års vistelse i Strassburg,
Frankrike, England och Italien, hvarest han 1597 studerade i Padua, återvände han 1598
till Danmark. Han utnämndes till hofjunkare, hvilken befattning han innehade till 1609,
då han blef länsman på Kallö slott och lieutenant vid kavalleriet. Han gjorde fälttåget
i Sverige 1611 och 1613, samt öfvervar belägringen af Elfsborg och utnämndes 1612
till ryttmästare. År 1616 d. 2 Dec. blef han i Colding, jemte 11 andra ädlingar af
Christian IV slagen till riddare af beväpnade armen. Riddaretecknet, en pansarklädd arm,
hållande ett svärd i handen, bars på bröstet i en riddarekedja. Uti diplomet nämnes, att
detta skett "för hans välförhållande och troget lemnade krigstjenster". Efter 1619 hade
riksmarsks-embetet varit obesatt. Detta tillsattes af konungen, men denna gång
öfverlemnade Christian IV, såsom en erkänsla för adelns frikostiga bidrag till krigsrustningarne
mot tyske kejsaren, åt detta stånd att sjelfve utnämna en riksmarsk eller fältmarskalk.
Valet tillgick sålunda, att i de olika provinserna kringsändes af konungen förseglade lådor,
uti hvilka hvarje besuten adelsman inlade sin valsedel. Lådorna öppnades af konungen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
